LLT kan bli kvar på Skutviken, om inte Norrbotniabanan tar all mark i anspråk i den reserverade korridoren. Bussbolaget behöver en ny depå, som helst ska stå klar 2028.
Merparten av byggnaderna på LLT:s nuvarande bussdepå har tjänat ut före 2030 och lokalerna är inte heller anpassade för omställningen till fossilfri drift och laddning av elbussar i stor skala. 2018 gjordes en bedömning av byggnadernas skick och då uppskattades kostnaden för att rusta upp lokalerna till 19 miljoner kronor.
Därför undersöktes tre alternativa lokaliseringar för en ny bussdepå; nuvarande plats på Midgårdsvägen, Hertsöheden och Porsölund. Eftersom Hertsöheden planeras för bostäder återstår två alternativ.
Nu visar en utredning som Sweco gjort att LLT kan bli kvar på Midgårdsvägen på Skutviken, trots Norrbotniabanan och utmaningarna med att bygga nytt samtidigt som verksamheten måste rulla på som vanligt.
– Vi vill ju hellre vara närmare stan om vi kan, depåområdet här är jättebra, säger Jonas Vinblad von Walter, vd för LLT.
"Vi vill ju hellre vara närmare stan om vi kan, depåområdet här är jättebra" säger Jonas Vinblad von Walter, vd för LLT.
Alternativet till Skutviken är Porsölund, vilket innebär högre driftskostnader för LLT.
Drygt hälften av ytan av LLT:s nuvarande fastighet ligger inom korridoren som är reserverad för den framtida Norrbotniabanan. Om järnvägen behöver ta hela korridoren i anspråk är det inte möjligt att bygga en ny bussdepå på fastigheten, men det kan vara möjligt om bara delar av korridoren behövs för järnvägen.
Förslaget är därför att placera de två nya garagen och verkstäder närmast Midgårdsvägen och personalparkeringar närmast järnvägen. Bussdepån föreslås byggas i minst fyra etapper, för att verksamheten ska kunna fungera under tiden.
Midgårdsvägen är det mest fördelaktiga alternativet sett till driftskostnaderna, eftersom det innebär kortare körsträckor när bussarna går tomma till och från depån.
Att bygga en ny depå på Porsölund innebär högre driftskostnader för LLT.
– Det är ungefär tre-fem miljoner kronor extra i tomkörningskostnader, säger Jonas Vinblad von Walter, vd för LLT.
Ny bussdepå för LLT, vy sedd från järnvägen. Norrbotniabanans korridor avgör om det går att bygga bussdepån på LLT:s nuvarande plats. Tas hela korridoren i anspråk ryms inte bussarna.
Porsölund har fördelen att området är obebyggt och inte begränsas av någon järnvägskorridor, men det krävs att kommunen tar fram en detaljplan för området. Dessutom krävs att området ansluts till infrastruktur som el, fjärrvärme, VA och vägnät.
Har kommunen angett några andra alternativa lokaliseringar än Porsölund?
– Om vi inte kan vara där vi är i dag, om det faller på något, då ska man titta över om det finns alternativ, säger Jonas Vinblad von Walter.
Han nämner en lokalisering längs Haparandavägen på Porsön som ett bättre alternativ än Porsölund.
– Det hade ju varit väldigt fint, bredvid Risslan eller något annat.
Hur snabbt behöver ni få en ny depå?
– Så fort som möjligt är svaret, om det blir 2028 då är jag jätteglad. Men om det är 2035 är jag inte lika glad, säger Jonas Vinblad von Walter.
Utredningen uppskattar kostnaden för en ny bussdepå till cirka 370 miljoner kronor, med förbehåll att man inte vet om det tillkommer kostnader för att sanera marken från föroreningar. Det måste göras markundersökningar och utredning av de geotekniska förutsättningarna på området.
LLT har anlitat Hitachi för att undersöka om det är möjligt att elektrifiera hela bussflottan. Det är möjligt för LLT att ha en helektrisk bussflotta med bussar som laddas på depån. I utredningen påpekas vikten av att LLT omgående bokar effekt- och spänningsnivåer hos Luleå Energi för att säkra leverans från den enda tillgängliga fördelningsstationen.
– Det har vi faktiskt gjort. Oavsett vad vi vill så kommer el att vara dominerande i framtiden, säger Jonas Vinblad von Walter.