Här finns framtidens jobb

Det är i en rapport från Högskoleverket som framtidens rekryteringsbehov inom olika yrkesområden presenteras. Det handlar förstås om en prognos och utgångspunkten är de studenter som kommer att börja sina utbildningar i höst.Verket har gjort en jämförelse mellan antalet utbildade personer i olika yrkeskategorier och det förväntade rekryteringsbehovet några år framåt i tiden.På vissa områden kommer balansen mellan tillgång och efterfrågan att vara god. Det gäller till exempel teologer, jurister och arkitekter. För andra yrkesutbildningar kommer stor obalans av ena eller andra slaget att råda. Antingen utbildas för många eller för få människor för att möta de behov som finns.Skiljer mycket
Man ska veta att skillnaderna mellan olika orter och kommuner i landet är stor när det gäller den framtida arbetsmarknaden. Läget vid Norrbottenskusten och i inlandet är exempelvis helt olika och dessutom skiljer sig utbildningsorten Luleå från de andra kommunerna i länet.- Det här är ju en riksprognos och man får ta den för vad den är men vi kan bara bekräfta att bilden ser ut som Högskoleverket beskriver den, säger Greta Rova Lindberg, utbildningsledare vid institutionen för pedagogik och lärande på Luleå tekniska universitet (LTU).Gott tryck
Enligt Högskoleverket är det nämligen så att vissa läraryrken är bland det bästa man som student kan satsa på om man vill ha jobb när utbildningen är färdig. Allra störst skillnad mellan antalet utbildade och det förväntade rekryteringsbehovet är det för fritidspedagoger men även yrkeslärare, förskollärare, speciallärare och specialpedagoger kommer att vara attraktiva på arbetsmarknaden.På LTU är sökandetrycket på förskollärarutbildningen ganska stort och utbildningen är också den största på universitetet. Det har också under lång tid rått brist på förskollärare.- När det gäller fritidspedagoger borde vi kanske ha fler studenter men här handlar det också om saker som status och löner, säger Lindberg.Enligt Lindberg skiljer det från kommun till kommun hur man går till väga. En del anställer personal till fritidshem och förskolor som inte är behörig och andra kommuner satsar på bättre löner och kompetensutveckling av personalen.Det är staten som bestämmer hur många lärare som ska utbildas vid landets högskolor. Just nu pågår en översyn av de behov som finns i framtiden.Framgångar
- Det handlar om ganska långa planeringstider, menar Lindberg.Hon berättar att både den distansutbildning för fritidspedagoger som startade för två år sedan och den för förskollärare som drog i gång i höstas blivit framgångar.Tilläggas ska att det inte är alla lärarutbildningar som leder till framtida jobb. Både när det gäller gymnasielärare och lärare för grundskolans senare år ser rekryteringsbehovet ut att bli lägre än antalet utbildade.I höst kommer riktlinjerna för den nya lärarutbildningen att presenteras och spänningen är stor på alla utbildningsorter.- I framtiden kommer det mer och mer att handla om profilering och i Luleå är det ju bestämt att vi ska rikta in oss mot det tekniska området.