Enligt Statens medieråd ser 58 procent av Sveriges barn i åldrarna två till fyra år på TV mer än en timme per dag. Över hälften av de allra yngsra barnen (upp till två år) har dessutom tillgång till surfplatta i sina hem.
Att sitta framför en skärm – TV, dator, mobil eller surfplatta – hör till vardagen för de flesta barn i lanet. Rörlig bild är, enligt Statens medieråd, den vanligaste medieaktiviteten för barn upp till elva år.
Nu vill Snömannens förskola på Hertsön i Luleå att barnen "tar kontroll över paddan", lär sig källkritik och börjar producera film i stället för att konsumera. Därför har man, med hjälp av Svenska Filminstitutet (SFI) och Filmpool Nord, dragit igång ett projekt där barnen får lära sig att göra film.
– Barn ser väldigt mycket på film och jag brinner en del för det här med barn och källkritik. Så jag tänkte att vi på förskolan ska gå mer mot att vara producenter i stället, säger Ylva Hedkvist Hansen som är förkollärare samt IT/mediepedagog.
Det var hon som drog i gång projektet och sökte bidrag från SFI. Förskolan fick 45 000 kronor förutsatt att man själva bidrog med samma summa.
– Jag visste om att man kunde söka pengar från filminstitutet, så nu är målet att jobba med animerad film och just det här med källkritik. Barnen ska få tänka efter och fundera över vad det är som händer, lära sig förstå att det som man ser på film kanske inte alltid är sant.
Kirsi Halkola är förskollärare och också engagerad i projektet. Hon berättar hur barnen bland annat fått lära sig att trickfilma – med hjälp av en låda.
– Barnen står på rad och så har vi en låda. Sen filmar vi varje gång ett barn går ner i lådan, sen stänger vi av kameran när barnet kliver ur. Vi filmar bara när de går ner i lådan. Sen när man spelar upp det ser det ut som att alla barnen är i lådan samtidigt, säger hon.
– Efter att ha gjort det där så kan vi diskutera mycket med barnen om vad som är på riktigt eller inte. Jag hade ett barn som hade gjort lådtricket två gånger. Vi såg på ett program med dinosaurier, där kunde man stiga in i en klocka för att i nästa scen kliva ut i dinosaurielandet. Då tittade hon på mig och sa: "Hur gick det där till?". Sen kom hon på att det var som med lådan.
Barnen på förskolan har också fått göra egna filmer. De har själva skapat lerfigurer och hittat på en historia. Sen har de fotat figurerna och flyttat dem lite, fotat och flyttat, fotat och flyttat. Till slut har alla foton blivit en film.
Nu ska alla filmer ljudsättas och den 12 oktober får barnen ta med sina familjer till biografen Royal för att se sina verk på bioduken.
– Det här är ett sätt att nyttja tekniken på ett kreativt sätt, säger Ylva Hedkvist Hansen.
Barnen själva tycker om filmprojektet.
– Det var roligt att göra filmen. Jag har gjort två såna där lerfigurer, men de har jag förstört nu, säger Björk Coburn, fem år.
Lärde du dig något då?– Att göra katter, jag gillar katter.
Anni Lundin, fyra, tyckte att det var roligast att hålla på med leran. Men hon gillar också att gå på bio.
– Det är roligt, för då får man popcorn, säger hon.
Amalia Olofsson, fyra, uppskattar också film.
– Jag tycker om Smurfarna. Jag gillar dem för att den onda förlorar hela tiden.
Milea Björnfot, fem, visar upp en av sina lerfigurer. På frågan vad den föreställer svarar hon:
– Jag vet inte...
Det ser ut som en trollkarl.– Det är en trollkarl. Det är jätteroligt att dega.