Norrbotniabanan beräknas att trafikeras med ett 70-tal tåg under dygnet. Ett 20-tal utgörs av godstrafik, avslöjar Marie Eriksson.
Norrbotniabanan kan förändra livet i norra Sverige. Dagens prognos pekar mot en kapacitet på ett 70-tal avgångar om dagen längs den 27 mil långa kustnära järnvägen mellan Umeå och Luleå.
Den nya järnvägen byggs av tre etapper, där arbete pågår på sträckan Umeå-Dåva. Järnvägsplanerna för nästa etapp till Skellefteå är klara. Inför byggstart pågår inlösen av fastigheter och upphandlingar av entreprenader. 2032 beräknas sträckan vara klar.
Nu riktas fokus mot den tredje etappen som sträcker sig till Luleå.
– Vi har redan gjort ett antal studier, men allt arbete stannade av i väntan på beslut om infarten till staden. Nu vet vi att det blir det västliga alternativet och kan upphandla en konsult. Under våren ska vi kalla allmänheten till ett första samråd för att berätta hur processen går till, förklarar Marie Eriksson på Trafikverket region Nord.
Även om en bred korridor reserverats för den nya järnvägen är den exakta sträckningen inte fastslagen. Norrbotniabanan får stationer i Umeå, Skellefteå, Piteå samt Luleå, medan regionaltågen stannar i Sävar, Robertsfors, Bureå, Byske, Antnäs/Ersnäs och Notviken. Möjligen kan det bli ett sjunde stopp i Norrfjärden.
Norrbotniabanan innebär att Luleås stationsområde kommer att förändras, påpekar Marie Eriksson på Trafikverket. "Vi kommer behöva fler perronger samt en tunnel eller en bro för att göra det möjligt för fotgängare och cyklister att passera järnvägsspåren."
Marie Eriksson, Trafikverkets chef för projektenhet Nord.
Marie Eriksson, Trafikverkets chef för projektenhet Nord.
Det första bryderiet dyker upp vid Sörbyarna. Det handlar om vilken sida av E4:an som den nya järnvägen ska passera.
Det finns ett beslut som är inriktat på den södra korridoren, vilket innebär en station i antingen Antnäs eller Ersnäs. På sträckan passeras två Natura 2000-områden. Om det inte går att hitta en bra passage förbi naturskyddsområdet håller Trafikverket i det här skedet öppet för det andra alternativet som löper norr om E4 med stopp i Alvik.
Kan järnvägen passera Ersnäs utan att bybor påverkas?
– Det kan bli tal om inlösen, men mer kan jag inte uttala mig om i dag, svarar Marie Eriksson.
Hur ska Norrbotniabanan passera Luleälven? Det finns tre alternativ; antingen norr eller söder om dagens broar eller mellan Nya och Gamla Gäddviksbron. I dag vill Trafikverket undvika att spekulera om den nya järnvägsbrons placering utan hänvisar att det fattas ett flertal djupstudier innan beslut.
Här är Trafikverkets stora utmaning i bygget av Norrbotniabanan. Den nya kustnära järnvägen ansluter till befintlig järnväg strax norr om Notvikens industriområde. På vägen måste både Storhedensvägen och riksväg 97 passeras för att anslutas till befintlig järnväg. Antingen ska tågen ledas över de hårt trafikerade vägarna via en bro eller så ska tågen passera på marknivå medan fordonstrafiken dirigeras förbi järnvägspåren via en bro eller biltunnel.
Nästa problemområde blir passagen över Luleälven. Den förutsätter en ny bro med tre tänkbara placeringar; antingen söder om Gamla Gäddviksbron, mellan dagens två broar eller norr om Nya Gäddviksbron.
Marie Eriksson vill inte peka ut något favoritalternativ. Det återstår ett flertal djupstudier innan beslut.
Är det möjligt att passera Gäddvik utan inlösen?
– Det finns en rad faktorer som vi först behöver ta ställning till. Det handlar bland annat om vilken nivå som vi ska passera över älven. Vi kommer att hålla samråd med fastighetsägare, allmänhet, samebyar och Länsstyrelsen. Det är i dag lika omöjligt att svara på hur många hus som berörs eller ens om det blir inlösen.
Den nya kustnära järnvägen anpassas för snabba transporter. För Luleåborna innebär det en restid till Skellefteå på under en timma. Umeå nås inom två timmar. Järnvägsspåren byggs med så liten nivåskillnad som möjligt för att underlätta för långa tåg och höga hastigheter.
På vägen in till Luleå passeras tre områden av riksintresse. Det handlar om odlingslandskapet i Södra Gäddvik, industrimiljön i Karlsvik/ Karlshäll samt Natura 2000-området i Gammelstadsviken.
I närheten av handelsområdet Storheden ska Norrbotniabanan dela på sig för att i norrgående riktning ansluta till befintlig järnväg i närheten av Tuvåkra, medan resenärer till Luleå närmar sig till den allra knepigaste passagen strax norr om villorna i Notviken.
– Här har vi ett stort pussel som behöver läggas. Behöver vi en bro över vattnet eller ska vi ligga på en bank? Sedan måste Norrbotniabanan passera ett ställverk och en massa elledningar. För att komma in till Luleå behöver vi planskilda passager förbi både vägen till Storheden och riksväg 97, berättar Marie Eriksson.
I dag ges inget svar om järnvägen ska gå över eller under de hårt trafikerade bilvägarna. Oavsett lösning måste Trafikverket hitta en metod som gör det möjligt för fordonstrafik att passera under byggtiden.
Här är en av områden som Trafikverket behöver att åtgärda inför bygget av Norrbotniabanan. Varje korsning längs den nya kustnära järnvägen måste vara planskild, förklarar Marie Eriksson som chef för projektenhet Nord.
Alla korsningar längs den nya kustnära järnvägen måste vara planskilda. Det innebär att trafikanter och fotgängare på Lulsundsvägen kommer i framtiden behöva att passera järnvägen antingen över en bro eller via tunnel.
Alla korsningar längs den nya kustnära järnvägen måste vara planskilda. Det innebär att trafikanter och fotgängare på Lulsundsvägen kommer i framtiden behöva att passera järnvägen antingen över en bro eller via tunnel.
I Norrbotniabanans budget ingår ett dubbelspår mellan Notviken och Luleå C. På vägen in mot centrum behövs nya järnvägsbroar över Haparandavägen, vid bostadsområdet Kallkällan samt över Svartöleden.
– Antingen behöver vi bygga nya järnvägsbroar eller bredda befintliga broar. Sedan behöver vi även skapa en bra lösning i korsningen vid Lulsundsgatan, där övergången i dag bevakas med järnvägsbommar. I framtiden måste det bli en planskild korsning, där bilister och fotgängare passerar antingen över eller under järnvägen, förklarar Marie Eriksson.