Det genomsnittliga meritvärdet, det vill säga, betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg, på Nya läroverkets skola på Bergviken för årskurs nio låg på 243,8 vårterminen 2014. Jämfört med samtliga skolor i Luleå kommun placerar resultatet skolan i topp. Under de senaste fem åren har meritvärdet varit både lägre och högre.
På kartan i artikeln kan ni klicka på skolorna för att få upp de olika värdena.
På frågan hur de jobbar för att alla elever ska nå målen lyfter både rektorn och lärarna flera olika saker, en av dem gäller så kallad formativ bedömning. Mellanstadieläraren Chatarina Nordström förklarar att det handlar om att se eleverna och deras kunskapsutveckling.
– Vi har hela tiden höga förväntningar på eleverna, jag visar i mitt sätt att undervisa att jag förväntar mig att de kan allt mer. Lämnar de in en text som är klar så frågar jag hur de kan förbättra den och göra den än tydligare. Eleverna blir också mer nöjda när de ser att den uppgift de först trodde de var nöjda med blev ännu bättre när de fick högre kvalité på den, säger hon.
Malin Rytty, högstadielärare, säger att skolans profil, art and science, också gynnar eleverna i deras utveckling.
– I de arbetena har de möjlighet att träna alla sina förmågor, det gynnar dem i lärandet, säger hon.
– När vi frågar eleverna lyfter de klubbbverksamheten vi har i de olika ämnena. Där har de både möjlighet att fördjupa sig och att komma i kapp om de behöver, säger Pernilla Vikström, högstadielärare.
Peter Ohlsson säger att de därtill lägger mycket tid på att få en relation med eleverna och att lära känna dem, då får de koll på vilka elever de måste knuffa på extra och vilka de behöver bromsa.
– Vi är med eleverna, vi dricker kaffe med dem och äter lunch tillsammans med dem, säger Malin Rytty.
Vad säger era kritiker?
– Dem hör ju inte vi. Vi har 1 100 barn i kö, det tycker jag är bevis nog på att vi gör något uppskattat och bra, säger Peter Ohlsson.
Annat som är avgörande för elevernas resultat på en skola är enligt forskningen föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleverna är födda i ett annat land. På nya läroverket har sex procent av skolans 387 elever i årskurs ett till nio utländsk bakgrund, 76 procent av eleverna har föräldrarna med eftergymnasial utbildning.
Det måste ju också påverka ert skolresultat, att ni inte har så många elever med de här bakgrunderna?
– Ja, så kan det vara. Det är ett känt faktum att har man föräldrar som har studerat så blir skolan viktig, säger Peter Ohlsson.