Här är Luleås nästa miljardindustri

Den första april invigs Europas första anodfabrik i Luleå. "Vi är åtta anställda i fabriken, men behöver rekrytera minst fyra till redan under våren", säger produktionschef Tobias Lindbäck.

Om ett par veckor räknar Talga med att starta sin nya anodfabrik i Luleå. Julia Ängstål behöver en skyddsdräkt för att hantera grafiten som här skickas ned i en mixer där bindningsmedel tillsätts.

Om ett par veckor räknar Talga med att starta sin nya anodfabrik i Luleå. Julia Ängstål behöver en skyddsdräkt för att hantera grafiten som här skickas ned i en mixer där bindningsmedel tillsätts.

Foto: Lars-Göran Norlin

Luleå2022-03-12 06:00

I Swerims pilotanläggning i Svartöstaden pågår förberedelser inför starten. Här har företaget Talga hyrt in sig för att bygga en testanläggning.

I centrum står en 20 meter lång tysktillverkad ugn som hettas upp 1 100 grader för att ytbehandla grafiten. På ugnen, som lär kosta ett åttasiffrigt belopp, står två overallklädda män sida vid sida.

– Vi håller på att driftsäkra vårt system och kontrollera att alla komponenter fungerar som de ska, förklarar produktionschef Tobias Lindbäck.

Det har gått tolv år sedan Talgas grundare Mark Thompson landade i Norrbotten. Han kom med en idé att efterfrågan på grafit skulle öka i framtiden.

I Vittangi hittade australiensaren en fyndighet som LKAB övergett med motiveringen att den inte var lönsam.

– Vi insåg att gruvan aldrig blir lönsam om vi bara säljer obearbetad grafit, men att värdet skulle stiga markant om vi kan ta fram en produkt som är anpassad för batteritillverkning. I Vittangi har vi en fyndighet med den högsta andelen i världen, hävdar företagets vd Martin Phillips.

Han sitter i företagets nya kontor i Luleås södra hamn. Arbetsstyrkan har på sistone vuxit till åtta personer. I oktober genomfördes flytten till större lokaler.

Grafit började bildas för två miljarder år sedan. På den tiden fanns det lite syre och höga mängder koldioxid i atmosfären. Den enda livsformen var encelliga cyanobakterier som är en slags förlaga till vår tids växter.

De producerar syre till en sådan mängd att livsbetingelserna på jorden förändrades. Efter sitt värv sjönk cyanobakterierna till havsbotten och bildade med tiden kolrika sediment som utsatts för hårt tryck och kristalliserats till grafit.

I dag finns mineralen på EU:s lista över kritiska råvaror. Den används i stålindustri samt i tillverkning av bilar och batterier. Den förekommer också i blyertspennor.

I Vittangi planerar Talga att bryta en 800 meter lång malmkropp som ligger 50 meter under jord och beräknas att trygga arbetstillfällen i 25 år.

– Vi har i dag tillstånd för att ta upp 25 000 ton grafit som ska processa i Luleå och skicka vidare till kunder. Vi hoppas att få brytningstillstånd senare i år.

I gruvprojektet arbetar i dag fem personer.

Grafiten från Vittangi är finfördelad i små partiklar. Processoperatör Julia Ängstål behöver sin vita skyddsoverall innan hon kan visa arbetet vid mixern, där bindningsmedel tillsätts för att grafiken ska hålla ihop under laddningen av litiumbatteriet.

– Vi har ett färdigt grundrecept, men hoppas att kunna optimera våra processer ytterligare och ta fram fler kvalificerade prover till blivande kunder, berättar produktionschef Tobias Lindbäck.

Därför har två laboratorier byggts upp i lokalen. I båda står ouppackade kartonger staplade i väntan på att rekryteringen av kemiingenjörer och forskare ska bli klar.

För att testa mineralens egenskaper planerar Talga att bygga egna batterier som inte är avsedda för en kommersiell marknad.

Det är inget aprilskämt, utan invigningen sker den första april. Parallellt pågår förberedelserna inför nästa fabrik som ska byggas på Hertsöfältets industriområde. 80 personer beräknas få jobb initialt i den nya fabriken som ska utrustas med tre lika stora ugnar.

Martin Phillips hoppas att bygget ska starta i slutet av nästa år. Det finns en oro över en försenad kraftledning vilket är en förutsättning till den kraftödande tillverkningsprocessen.

– Det senaste beskedet är att strömförsörjning inte kommer att finnas på plats förrän 2025. Vi tittar på alternativa lösningar. Eventuellt kan vi ta ström via Svartön, men det skulle innebära att vi måste starta i en mindre skala. Det är inte optimalt, men en möjlighet.

Enligt Martin Phillips har Talga group investerat hundratals miljoner kronor i Norrbotten. När all infrastruktur med ny fabrik och anrikningsverk finns på plats har summan stigit till 5 miljarder kronor.

– Vi arbetar med 40 olika testprogram i dag. Jag kan inte avslöja några företagsnamn. Fem kunder har besökt oss i Norrbotten, ytterligare sex är inbokade i nästa månad. De flesta vill hålla en låg profil och lär inte dyka upp på invigningen. Jag skulle säga att under de tre senaste månaderna har intresset ökat enormt. Det är många som är nyfikna på Talga.

Grafit

68 procent av världens tillgångar av grafit finns i Kina. Indien och Brasilien producerar 14 respektive 7 procent.

I Sverige finns outnyttjade tillgångar av grafit. Det har brutits sedan 1996 i Kringelgruvan, Ovanåker.

Syntetisk grafit framställs genom att hetta upp stenkol och olja i höga temperaturer. Tekniken är dyrare än naturlig grafit och innebär ett högre utsläpp av koldioxid.

Grafiten är lämpad att utgöra batteriets anod, och utgör cirka 40-50 procent av litiumbatteriet. 

Källa: SGU

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!