Med hjälp av två nycklar öppnar kontorschef Jörgen Eriksson den första av två ståldörrar till bankvalvet. "Kassavalvsdörren har fyra lås. Nycklarna förvarades hos två betrodda banktjänstemän som båda behövde vara på plats för att det skulle gå att komma in i valvet", förklarar Jörgen Eriksson.
Det är en föränderlig värld som vi lever i. På få ställen syns det lika tydligt som i bankvärlden.
Jörgen Eriksson tycker inte om att bli kallad bankdirektör. Den högsta chefen på Skandinaviska enskilda bankens (SEB) kontor i Luleå har titeln kontorschef.
Och i bankvalvet förvaras inte längre sedlar ...
– Åh, det var länge sen, det är minst åtta-tio år sedan de plockades bort. Det är väl ingen som behöver sedlar längre, hävdar Jörgen Eriksson.
Snart kommer stadsbilden i centrala Luleå att förändras. Efter 59 år lämnar Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) sina lokaler på Storgatan. I dag är bankverksamheten så slimmad att den inte längre behöver hyra 1 000 kvadratmeter i tre plan.
Lokalen är specialbyggd för banken som öppnades den 8 maj 1965. Det sparades inte på något i det påkostade bygget. Kärnvirket påstås bestå av ek. Spiraltrappan och golvet är byggd i marmor.
I källaren finns något som skulle kunna dyka upp i den nya filmen om Jönssonligan, men det här är inte ett kassaskåp av det fiktiva märket Franz Jäger. Om man studerar den två decimeter tjocka bankvalvsdörren riktigt noga kan man läsa att den är tillverkad av Göteborgsföretaget Rosengrens.
Kontorschefen Jörgen Eriksson plockar fram två extremt långa nycklar till valvets Gunnebolås.
– Förr hade banken två anställda som ansvarade för valvet. De bar på två nycklar vardera, men numera är valvet tomt. Här finns inget att stjäla.
"För fyra år sedan tömde vi alla våra bankfack. I dag finns det inte samma behov att förvara testamenten, aktiebrev eller obligationer som förut. Det här materialet är numera digitalt", berättar Jörgen Eriksson.
En spiraltrappa i marmor leder ned till bankens heligaste rum. "När jag var barn hade banken ofta öppet hus i samband med första advent, men det är länge sedan nu", minns Jörgen Eriksson.
Fyra separata lås från Gunnebo skyddade bankens tillgångar. "När jag kom till banken för första gången förvarades stora belopp härnere som en service till våra kunder", minns Jörgen Eriksson.
Kontorschef Jörgen Eriksson plockar fram bankens kassabok och balansräkning från under andra världskriget 1941-45. Varje noteringen är gjord för hand och med omsorgsfullt nedpräntade siffror.
Ljusinsläppet i banklokalens inre del sker via takfönster, som ibland under vintertid kan bli översnöade.
Nycklarna till värdevalvsdörrarna är av en ovanlig modell. Det handlar om pålitliga Gunnebolås.
Efter att ha låst upp även den andra ståldörren är vi inne i bankens allra heligaste. Till höger finns två avskilda besöksbås. Rummet domineras av cirka 800 bankfack.
Samtliga är tomma.
– Här förvarades aktiebrev, testamenten, premieobligationer, smycken och faktiskt guldtackor, men numera är alla aktier digitala. För fyra år sedan tömde vi alla bankfack, berättar Jörgen Eriksson.
Längst in finns pengavalvet. Förr låg sedelbuntar staplade i högar, men numera upptas utrymmet av flyttkartonger och några konstverk.
Jörgen Eriksson minns när han som prao-elev för första gången klev in på SEB. Det var den 19 oktober 1987.
– I branschen kallas det för "den svarta måndagen". Runt om i världen föll aktiemarknaden med upp till 25 procent, minns kontorschefen.
Med tanke på den starten kan det tyckas märkligt att han blev kvar i bankvärlden. Året efter fick han anställning och 2019 återvände han till lokalerna för en andra sejour, nu som kontorschef.
I januari 2025 ska banken flytta in nya lokaler på Storgatan 30 – för övrigt mitt emot Handelsbanken.
– Det känns rätt att flytta. Vi kommer att få moderna kontorslokaler som ligger centralt. Vårt nya kontor är dimensionerat för 17 anställda, uppger Jörgen Eriksson.
Kommer ni att finnas på gatuplanet?
– Nej, fyra våningar upp i ett kontorshus, men numera är vart fjärde av våra kundmöten digitala. Alla våra kunder kommer att få en egen dörrkod.
Så här såg Köpmantorget ut 1976. Det ovanliga, närmast kvadratiska teglet, har använts i ett fåtal husbyggen runtom i landet. I Luleå handlar det om två offentliga byggnader. Den andra är Mjölkuddskyrkan. Affärslokalerna mot Köpmantorget hyrdes på 1970-talet av Intersport och SAS.
Den nedlagda brännvinsbränneri i Lulavan köptes av Godtemplarlogen och flyttades till Storgatan i Luleå. Byggnaden finns inte kvar i dag. Den revs i samband med att Storgatan skulle breddas på 1940-talet.
Fotografiet är från 1989 och föreställer något som man inte längre ser på Luleås gator. Utanför SE-bankens bankomat sträcker sig en tålmodig kö.
Varuhuset var inte bara en uppmärksammad dramaserie på SVT under 1980-talet. 1941 fanns en butik med samma namn på Storgatan i Luleå. På övervåningen fanns ordenslokaler och på gatuplanet såldes dammode.
Bilden är tagen 1906 och föreställer Godtemplarlogen på Storgatan. Framför huset sträcker sig Storgatan och längst ut till höger skymtar Ebeneserkyrkan.
Kvarteret Rudan 1960. I fastigheten finns en tombola, korvkiosk och kemtvätt. Till vänster syns Timmermansgatan.
Så här såg Timmermansgatan i Luleå ut på 1900-talets första år. Till vänster syns det första Godtemplarhuset i kvarteret Rudan.
Bankhuset på Storgatan kan vara en av de bästa fastighetsaffärer som gjorts under Luleås 400-åriga historia.
1885 beslutade nykterhetsrörelsen att förvärva en fastighet i utkanten av Luleå centrum. På IOGT-logen 755 gick resonemanget att någon gång i framtiden skulle staden kunna tänkas växa åt det hållet.
Köpeskillingen blev 2 500 kronor.
Nykterhetsrörelsen kände på den tiden sig motarbetad av samhället och behövde hitta en egen möteslokal. Logen köpte en nedlagd spritfabrik i Lulavan och lät flytta den till Storgatan.
– Det var en strategisk lyckad affär. Köpet av fastigheten har genom åren visat sig vara oerhört värdefull för föreningens ekonomi, förklarar Peter Bergström, som är ordförande i IOGT-NTO Luleå.
1942 revs den forna spritfabriken inför breddningen av Storgatan. Det skulle dröja 23 år innan ett nytt hus invigdes i kvarteret Rudan.
I dag rymmer byggnaden förutom en bank, också en frisersalong, ett spa, kontor för IOGT-NTO och ABF.
Fastigheten ägs av IOGT-NTO. Enligt ordförande Peter Bergström finns det flera intressenter, men än har inga hyreskontrakt undertecknats. Han utesluter inte att det kan bli aktuellt att dela upp bankens lokaler till fler än en hyresgäst.
Försäkringsrådgivare Karl Fabricius tillhör sedan sex månader tillbaka SEB:s organisation. "Jag tycker om det här lokalerna. Det känns att de här väggarna innehåller en hel del historia, men samtidigt känns det ganska spännande att flytta in i nya lokaler", säger "Fabbe".
Bankhuset på Storgatan blev inflyttningsklart 1965. Nu letar fastighetsägaren IOGT-NTO efter nya hyresgäster som kan ta över bankens lokaler som är utspridda på tre våningar.
Konstnären Olav Nilsson har svarat för konstverket vid entrén. Han föddes 1936 i Luleå och utbildade sig på Konstfack i Stockholm.
"I början skulle det kunna vara möjligt att cykla rakt igenom banklokalen eftersom det även fanns två ingångar, den andra var ut mot Köpmantorget. I dag är den öppningen stängd, men den skulle kunna komma till användning om man vill dela upp lokalen", berättar kontorschef Jörgen Eriksson.
I samband med att Skandinaviska banken firade sitt 50-årsjubileum i Luleå uppvaktade Norrbottens-Kurirens dåvarande chefredaktör Nils Isaksson med en inramning av bankens första annons.
"Vi hade fram till hösten 2023 en bankomat vid entrén. Jag minns hur vi från banken kunde hämta 1,3 miljoner kronor i en attachéportfölj för att fylla bankomaten inför helgen", berättar Jörgen Eriksson.
I bankvalvet finns två besöksbås, ifall bankfacksägaren önskade avskildhet.
Den här lappen gällde länge, men tiderna ändras. I dag förvaras inte något värdefullt i bankvalvet.
"Förr förvarades till och med guldtackor i våra bankfack", berättar Jörgen Eriksson.
I bankvalvet finns närmare 800 bankfack. "Jag planerar att ta med en sektion till våra nya lokaler som ett minne från gamla dar", förklarar Jörgen Eriksson.
I dag finns det ingen efterfrågan på bankfack. Det finns en möjlighet att fortfarande förvara värdepapper i SEB:s centrala arkiv, men det medför ett par dagars väntetid innan värdesakerna blir tillgängliga.
Nu är fastighetsägarna pressade att hitta en ny hyresgäst. Intressenter har tittat på lokalerna som skulle lämpa sig för kontor eller affärsverksamhet. Det kan dock bli knepigt att hitta någon som är villig att ta över hela lokalen.
– Vi har några intressenter. Vårt enda grundvillkor är att vår byggnad även i framtiden ska vara drogfri. Det innebär att någon restaurang kan inte flytta in, såvida det inte handlar om en restaurang som saknar serveringstillstånd av alkoholhaltiga drycker. Det är en viktig principfråga, betonar Peter Bergström.