Här är husmanskosten kung

Traditioner är viktiga och på Hägnan i Gammelstad är de en del av vardagen. Här är det inte bara byggnaderna som kommer från förr i tiden utan även maten. På Hägnans restaurang är husmanskosten kung.
- Vi är gammeldags, säger Ines Utsi på Café Fägnan, och rör om i den stora grytan som är full med kokande bruna bönor.

LULEÅ2007-02-21 06:00
Fettisdag är en dag då människorna sedan urminnes tider vräkt i sig stora mängder god och bastant husmanskost full av fett och socker. Även i dagens moderna samhälle där sallad, fibrer och glykemiskt index härskar håller den traditionella fettisdagsmaten ställningarna, i alla fall på Hägnan i Gammelstads kyrkby.
Varje torsdag dukar personalen på Fägnan upp husmanskost av det gamla slaget. Palt, kalops, sjömansbiff, kåldolmar, strömmingsflundra och fläskpannkaka lockar flockar av hungriga gäster till den lilla restaurangen i kyrkbyn.
Att man dessutom kan njuta av en fantastisk lantmiljö med gamla hus från tidigare sekler gör ju inte saken sämre.

Årets höjdpunkt
Midsommarafton är förstås årets höjdpunkt på Hägnan men fettisdagen är nog så populär den också.
- Förra året hade vi drygt 200 gäster, berättar kokerskan Ines Utsi.
Till lunch dukar Café Fägnan förstås upp bruna bönor med fläsk, en lika given del av en måltid på fettisdag som semlorna.
- Vi gör allt själva och bönorna har kokat sedan klockan åtta i morse, berättar Utsi.
Rimmat sidfläsk i långa skivor steks i Fägnans stora gjutjärnspannor och ackompanjerar bönorna på tallrikarna som gästerna bär till borden.
Vad innehåller då den stora grytan med bruna bönor egentligen. Finns det några hemliga ingredienser som tar fram den extra goda smaken?
- Nej, det är bara bruna bönor, vatten, salt, ättika och sirap i grytan - ingenting annat.

Ingen hets
Det är ingen som vill räkna ut hur många kalorier som bönorna, fläsket och semlan som lunchgästerna stoppar i sig på lunchen innehåller men det blir i alla fall åtskilliga.
- Det är bra om man tar det lite lugnt med sådan här mat. Man ska inte hetsäta, säger Ines Utsi.
Just på fettisdag serverar Fägnan även middag och då förstärks den starka kulinariska uppställningen från lunchen med blodpalt och kokkött.
- Vi brukar få köra hem gästerna som inte orkar ta sig hem själva, säger Utsi skämtsamt.
Vilka är det då som låter sig smaka av Fägnans fettisdagsmat?
- Man kan nog säga att det är medelålders och äldre människor som dominerar men visst kommer en och annan barnfamilj också.

Utan krångel
I hemmen börjar de gamla hederliga svenska mattraditionerna på att dö ut men inte på Hägnan i Gammelstad.
- Vi satsar på vanlig husmanskost utan krångel och det är ju ett sätt att bevara de gamla traditionerna, säger Ines Utsi och skyndar mellan grytorna i köket.
Just den här dagen är det fyra personer som bemannar köket i Hägnans restaurang och det lär behövas. När Kurirens utsända lämnar idyllen och friden i kyrkbyn börjar gästerna strömma till.
FAKTA FETTISDAG
Fettisdagen (den feta tisdagen) är tisdagen efter fastlagssöndagen och den sista dagen före den kristna fastan; dagen mellan blåmåndagen, tidigare ibland även kallad bullmåndagen, och askonsdagen. Att det är sista dagen innan påskfastan har givit upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. Eftersom dessa bullar gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också "vita tisdagen".

I Frankrike kallas dagen för "Mardi Gras", och det är därifrån som Mardi Gras-karnevalen fått sitt namn. I Finland kallas fettisdagen för "fastlagstisdag".

Hur det ska uttalas är en aning kontroversiellt, sannolikt för att ordet, enligt svenska stavningsregler, kan ha bildats av antingen fet-tisdagen eller fett-tisdagen. Vissa kallar även dagen "fettis-dagen".



Källa: WIKIPEDIA
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!