Under främst 50-, 60- och 70-talet, kom stora grupper finländare till Sverige för att jobba inom industrin. De flyttade till Västerås, Olofström, Eskilstuna, Södertälje, Luleå och andra industriorter runt om i landet.
– Det går inte att tänka sig ett Norrbotten utan alla dessa finländare. De kom hit och tog jobben som svenskarna inte ville ha. Något många av dem nu fått betala med sin hälsa, säger professor Nils-Gustav Lundgren, vid Luleå tekniska universitet.
Haparanda i topp
I Norrbotten bodde det vid årsskiftet 2012/13 totalt 10.452 personer som är födda i Finland. Det är 4,2 procent av Norrbottens befolkning. Flest bor det i Haparanda. Där är 3.943 av kommunens 9.904 invånare födda i Finland, vilket är lika med 36,5 procent.
Till det kommer 324 personer som är födda i andra länder runt om i världen och totalt räknas 39,8 procent av Haparandas befolkning som utrikes födda, flest i hela landet. På andra plats kommer Botkyrka kommun, i Stockholms län, med 38,9 procent.
I dag har vi ingen större arbetskraftsinvandring att tala om från Finland, varken till Norrbotten eller övriga Sverige.
– I dag är det mest specialister av olika slag som flyttar hit. Det finns även svenskar som flyttar till Finland till samma teknikföretag, så det far folk i bägge riktningarna, säger Nils-Gustav Lundgren och konstaterar samtidigt att det i Finland ser förskräckligt ut då endast tre-fyra procent är utrikesfödda.
Thailand tvåa
På andra plats då det gäller utrikesfödda i Norrbotten kommer, kanske lite överraskande, de som är födda i Thailand. Totalt bor det i länet 1.371 personer, troligen mest kvinnor, som är födda i Thailand.
– Ja, det säger lite om den globalisering vi lever i, konstaterar han lite förvånat.
Ska Norrbotten klara framtiden måste det till en stor arbetskraftsinvandring de närmaste åren. Nyligen presenterade Nils-Gustav Lundgren och hans forskarkollega Thomas Ejdemo, en studie som visar att länets arbetsgivare behöver anställa 41.398 personer fram till 2025. Något länet inte klarar av egen kraft.
– Exempelvis får vi svårt att klara vården, speciellt i glesbygdskommunerna, utan en arbetskraftsinvandring, säger Nils-Gustav Lundgren.
Måste öka invandringen
Han påpekar också att det enda som går plus, om man ser till befolkningsutvecklingen i Norrbotten och även i Umeå och Västerbotten, är just invandringen. Vi har minus då det gäller inflyttningen från övriga Sverige och det dör fler än det föds.
– Så det handlar om att se till att öka invandringen, eller nytillkomna som man numera säger, påpekar han.
Piteå i botten
Då det gäller utrikes födda är det en kommun i länet som sticker ut år andra hållet jämfört med Haparanda, nämligen Piteå. Där är endast 4,6 procent av kommunens totalt 41.078 invånare födda i ett annat land. Med det har man femte lägst andel utrikesfödda av alla kommuner i hela landet.
– Jag vet inte vad det beror på och vill inte heller spekulera om det. Men helt klart är det tjosan hejsan då man kommer som turist till Piteå. Men ska man flytta dit kan det var nog svårt, även för en Luleåbo, säger Nils-Gustav Lundgren, som själv bor halva året i Piteå och andra halvan i Luleå.