Många journalister från en rad medier har väntat på att få komma ut och se mudderverken arbeta på nära håll och på torsdag morgon var det äntligen dags.
Det blåser runt tio meter i sekunden och ett par meter höga vågor tornar upp sig när två båtar med journalister når målet – muddringsområdet invid Rödkallen. Hanteringen av kameror och filmkameror blir onekligen ganska skakig.
– Om det fortsätter att blåsa så här mycket måste muddringen avbrytas och vi får vänta in bättre väder, säger Max Bjurström, övergripande projektledare från Sjöfartsverket.
Magnor, Simson och Gateway heter mudderverken som ska bereda väg för upp till 330 meter långa och 15 meter djupgående fartyg som ska ta sig in till Luleå hamn om sisådär fem år när projekt Malmporten är genomfört.
Magnor som just nu ligger utanför Rödkallen i Luleå skärgård är världens största grävmudderverk.
De två förstnämnda tillhör kategorin traditionella grävmudderverk.
– Det en hydrauliskt styrd grävmaskin som sitter fast på en pråm och körs av en chaufför. Med skopan gräver den upp material från sjöbotten och lägger det i en annan pråm, förklarar Max Bjurström.
När pråmen är fylld åker den iväg och återtippar materialet på ett bestämt område som Mark- och miljödomstolen har godkänt.
Magnor kan ta upp till 42 kubikmeter i en skopa och gräva ner till 24 meter. I projektet Malmporten ska man gräva ner till knappt 17 meter.
Gateway i förgrunden är ett 145 meter långt sugmudderverk som fungerar lite som en dammsugare.
Gateway i sin tur är ett sugmudderverk.
– Enkelt kan man säga att det är en dammsugare på en båt, säger Max Bjurström.
Genom ett rör sugs löst material upp från botten och landar i ett lastutrymme ombord.
Med en grävskopa som når ända ner till sjöbotten tar man upp sand och sediment för att öka vattendjupet så att större fartyg kan gå in till Luleå hamn.
Det är Sjöfartsverket och Luleå hamn som håller i muddringen gemensamt, men hamnen har fokus på de hamnnära åtgärderna och den drygt en kilometer långa kajen som ska byggas.
En del av de muddringsmassor som man gräver upp kommer att bli viktiga beståndsdelar i kajen och i det 75 kvadratmeter stora landområde som ska skapas därinnanför.
Max Bjurström från Sjöfartsverket är övergripande projektledare för muddringen Malmporten.
Två nederländska mudderentreprenörer har slagit sig ihop i Malmporten Dredging Contractors HB för att utföra årets förberedande entreprenad och Rens Simpelaar från Nederländerna är platschef i Luleå. Han kände sig väl mottagen när han kom till hit.
– Det var väldigt soligt och alla var vänliga, så man kände sig väldigt välkommen, berättar han leende.
Han tycker att muddringen är viktig både för Sverige och Europa inför framtiden. Men själva uppdraget är utmanande, det sticker han inte under stol med.
– Det är ett stort team som jobbar och det var stressigt i början för vi ville göra ett bra intryck på kunderna. Vi fick dessutom kontraktet ganska sent och vill göra klart jobbet innan isen lägger sig i oktober. Men vi har fått bra support från hamnen och alla andra aktörer som vi samarbetat med.
Max Bjurström visar rutten för en av pråmarna som går från Skvampen ut till återtippningsområdet Vitfågelskär.
165 personer av olika nationaliteter jobbar varje dygn med muddringen i nuläget.
Personalen bor på hotell, campingar, i stugor eller hyrda lägenheter. Arbetet pågår dygnet runt så de jobbar i skift och transportbåtar skjutsar ut dem till de fartyg de ska vara på.
Inte förrän i januari är det klart vem som vinner nästa upphandling, men Nederländerna, där man är van vid att bygga barriärer för att skydda sig mot översvämningar invid havet, är tveklöst stora på muddermarknaden.
– Vi har växt upp med det, så jag tror vi har det i generna, säger Rens Simpelaar.
Rens Simpelaar från Nederländerna är platschef på Malmporten Dredging Contractors HB.
Nästa år när muddringen fortsätter kommer man även att börja spränga berg från sjöbotten.
– Då tar man ut en annan typ av pråmar med borriggar som borrar upp hål i sjöbotten där man för in sprängämnen, berättar Max Bjurström.
En stor del av berget som sprängs bort kommer sedan att krossas och bli en viktig beståndsdel i den nya kajen så att den står emot vinterns isar.
Mudderverket Simson lastar upp muddringsmassa på splitpråmen Jan Leeghwater.
Ytterligare två mindre mudderverk arbetar just nu inne i hamnområdet. Totalt är det 24 olika fartyg, alltifrån de största mudderverken till pråmar, transportbåtar, mätfartyg och sjömätningsfartyg som är i farten.
– Nästa år räknar vi med dubbelt så många, säger Max Bjurström.
När den nya farleden är klar kommer 92 nya bojar att sättas ut för att markera den och även ett tiotal nya fyrar ska byggas för att öka sjösäkerheten i mörker. En av de mest stadsnära kommer att ligga på Björnöhällan på Sandön.
De två mindre mudderverken Kahmari 2 och Optimus arbetar i hamnområdet.
Max Bjurström trivs med sina arbetsuppgifter på Nordens för närvarande största muddringsprojekt.
– I den här stora skalan har vi inte jobbat tidigare i Sverige och det är jättekul att vara en del av det, säger han.
Landhöjningen och återsedimenteringen kommer på sikt att göra sitt, men effekten av muddringen väntas bestå i mellan 40 och 60 år förutspår han.
Nils Sundström från Luleå sommarjobbar som medhjälpare på båten och fungerar bland annat som hopp-i-land-kalle.
Filip Johansson från Murjek är kapten på transportenbåten Skye som bland annat kör personal fram och tillbaka till de större fartygen. Det här är hans första jobb efter sjöfartsutbildningen i Härnösand.