Det blåser runt tio meter i sekunden och ett par meter höga vågor tornar upp sig när två båtar med journalister når målet – muddringsområdet invid Rödkallen. Hanteringen av kameror och filmkameror blir onekligen ganska skakig.
– Om det fortsätter att blåsa så här mycket måste muddringen avbrytas och vi får vänta in bättre väder, säger Max Bjurström, övergripande projektledare från Sjöfartsverket.
Magnor, Simson och Gateway heter mudderverken som ska bereda väg för upp till 330 meter långa och 15 meter djupgående fartyg som ska ta sig in till Luleå hamn om sisådär fem år när projekt Malmporten är genomfört.
De två förstnämnda tillhör kategorin traditionella grävmudderverk.
– Det en hydrauliskt styrd grävmaskin som sitter fast på en pråm och körs av en chaufför. Med skopan gräver den upp material från sjöbotten och lägger det i en annan pråm, förklarar Max Bjurström.
När pråmen är fylld åker den iväg och återtippar materialet på ett bestämt område som Mark- och miljödomstolen har godkänt.
Magnor kan ta upp till 42 kubikmeter i en skopa och gräva ner till 24 meter. I projektet Malmporten ska man gräva ner till knappt 17 meter.
Gateway i sin tur är ett sugmudderverk.
– Enkelt kan man säga att det är en dammsugare på en båt, säger Max Bjurström.
Genom ett rör sugs löst material upp från botten och landar i ett lastutrymme ombord.
Det är Sjöfartsverket och Luleå hamn som håller i muddringen gemensamt, men hamnen har fokus på de hamnnära åtgärderna och den drygt en kilometer långa kajen som ska byggas.
En del av de muddringsmassor som man gräver upp kommer att bli viktiga beståndsdelar i kajen och i det 75 kvadratmeter stora landområde som ska skapas därinnanför.
Två nederländska mudderentreprenörer har slagit sig ihop i Malmporten Dredging Contractors HB för att utföra årets förberedande entreprenad och Rens Simpelaar från Nederländerna är platschef i Luleå. Han kände sig väl mottagen när han kom till hit.
– Det var väldigt soligt och alla var vänliga, så man kände sig väldigt välkommen, berättar han leende.
Han tycker att muddringen är viktig både för Sverige och Europa inför framtiden. Men själva uppdraget är utmanande, det sticker han inte under stol med.
– Det är ett stort team som jobbar och det var stressigt i början för vi ville göra ett bra intryck på kunderna. Vi fick dessutom kontraktet ganska sent och vill göra klart jobbet innan isen lägger sig i oktober. Men vi har fått bra support från hamnen och alla andra aktörer som vi samarbetat med.
165 personer av olika nationaliteter jobbar varje dygn med muddringen i nuläget.
Personalen bor på hotell, campingar, i stugor eller hyrda lägenheter. Arbetet pågår dygnet runt så de jobbar i skift och transportbåtar skjutsar ut dem till de fartyg de ska vara på.
Inte förrän i januari är det klart vem som vinner nästa upphandling, men Nederländerna, där man är van vid att bygga barriärer för att skydda sig mot översvämningar invid havet, är tveklöst stora på muddermarknaden.
– Vi har växt upp med det, så jag tror vi har det i generna, säger Rens Simpelaar.
Nästa år när muddringen fortsätter kommer man även att börja spränga berg från sjöbotten.
– Då tar man ut en annan typ av pråmar med borriggar som borrar upp hål i sjöbotten där man för in sprängämnen, berättar Max Bjurström.
En stor del av berget som sprängs bort kommer sedan att krossas och bli en viktig beståndsdel i den nya kajen så att den står emot vinterns isar.
Ytterligare två mindre mudderverk arbetar just nu inne i hamnområdet. Totalt är det 24 olika fartyg, alltifrån de största mudderverken till pråmar, transportbåtar, mätfartyg och sjömätningsfartyg som är i farten.
– Nästa år räknar vi med dubbelt så många, säger Max Bjurström.
När den nya farleden är klar kommer 92 nya bojar att sättas ut för att markera den och även ett tiotal nya fyrar ska byggas för att öka sjösäkerheten i mörker. En av de mest stadsnära kommer att ligga på Björnöhällan på Sandön.
Max Bjurström trivs med sina arbetsuppgifter på Nordens för närvarande största muddringsprojekt.
– I den här stora skalan har vi inte jobbat tidigare i Sverige och det är jättekul att vara en del av det, säger han.
Landhöjningen och återsedimenteringen kommer på sikt att göra sitt, men effekten av muddringen väntas bestå i mellan 40 och 60 år förutspår han.