Han vill stoppa försäljningen av jätteräkor

Ellen Rube, Siv Hansson, Olle Wiklund, Robert Sandberg och några andra medlemmar i Svenska naturskyddsföreningen stod på Storgatan i lördags och delade ut broschyrer till förbipasserande med uppmaningen att sluta äta jätteräkor. Inget bra miljöval Jätteräkor, eller tigerräkor, kungsräkor eller scampi som de också kallas i handeln och på restaurangernas menyer är inget bra miljöval hävdar naturskyddsföreningen. Räkodlingarna anläggs i tropiska kustområden där mangroveskog växer. Träden huggs ned för att ge plats åt dammarna. ? De här områdena blir mer utsatta vid naturkatastrofer. Tidigare skyddade mangroveskogen områdena vid översvämningar och stormar. Nu vid tsunamin såg man att de områden som hade kvar mangroveskogen klarade sig bättre, säger Ellen Rube. Mangroveskogen fungerar som barnkammare för många fiskarter och andra djur. Kemikalier och antibiotika används i räkodlingarna och efter fem?tio år brukar dammarna överges eftersom räkorna drabbas av sjukdomar. Det leder till att nya mangroveskogar skövlas för att ge plats för nya dammar. De jätteräkor som importeras till Sverige kommer främst från Indonesien och Thailand. ? Man ska inte tro att man gör en solidarisk handling genom att köpa jätteräkor. Räkodlingarna skövlar den miljö som människorna där ska leva av, säger Siv Hansson. I en del livsmedelsbutiker finns det jätteräkor med det tyska märket Naturland som uppges vara ekologiska, vilket SNF inte instämmer i efter att ha studerat odlingarna i Indonesien. ? Naturskyddsföreningen har gjort platsundersökningar och det är en bristfällig certifiering. Det finns inga ekologiska jätteräkor, hävdar Siv Hansson. Naturskyddsföreningens kampanj riktar sig också mot restaurangerna. De uppmanas att sluta servera jätteräkor. ? Vi kommer att lista restauranger som lovar att inte servera jätteräkor på vår hemsida för att ge dem råg i ryggen, säger Ellen Rube.

Han vill&nbsp;stoppa försäljningen av jätteräkor

Han vill stoppa försäljningen av jätteräkor