Han varnar för rasism på frammarsch

Carl Wennerstrand är aktiv i Exit som hjälper unga människor att lämna nationalistiska och nazistiska grupperingar. Han talar utifrån sina egna erfarenheter på seminariet om diskriminering som Röda korset arrangerar för högstadieelever i årskurs nio.- Det finns många ungdomar som har rasistiska åsikter och som behöver höra mig som har gjort den här resan, säger Carl Wennerstrand till Kuriren i pausen mellan två föreläsningar på Kulturens hus. Under sin tonårstid var han aktiv i en nationalistisk grupp i Fagersta i Dalarna. Det började tidigt för hans del, i tolv-trettonårsåldern började han hänga efter en grupp äldre skinnskallar. Han var deras lilla maskot.- För mig var det något jag självmant sökte. Det var en gemenskap jag kände, berättar Carl Wennerstrand. Rasistiska åsikter
Familjen flyttade ofta och när han sökte sig till skinnskallarna slapp han känna sig utanför. Det var en bidragande orsak, men inte den enda. De rasistiska åsikterna hade han fått med sig hemifrån, från sin alkoholiserade styvfar.Orsakerna till att ungdomar söker sig till rasistiska grupper varierar menar Carl Wennerstrand. Rasismen erbjuder en McDonaldsvariant av en bättre självkänsla.- Du behöver inte göra något för att anstränga dig, du bara är bättre för att du är vit. Äldre kompisar rekryterar yngre och många ungdomar skräms av mångfalden. De känner ett behov av att välja sida, så som tonåringar gör, och väljer de rasistiska grupperna. För de flesta blir det en kortvarig relation eftersom de inser hur destruktivt det är säger Carl Wennerstrand. Skinnskallegruppen som Carl Wennerstrand tillhörde intalade sig att de utförde en politisk kamp. - Vi sysslade med mycket skit, skadegörelse, trakasserier, våld och kriminalitet. Det gav självklart problem med socialen, polisen och skolan. Han kom att lämna gruppen när han skulle fylla 19 år. - Jag drog mig självmant ur, det var inte så genomtänkt. Till en början hade jag inte tänkt tanken att lämna några idéer eller ideologier.Nog av brottslig verksamhet
Han hade då kommit till insikt om att han inte ville vara delaktig i det brott som gruppen planerade, att bryta sig in i ett hemvärnsförråd för att skaffa sig vapen. Till att börja med accepterades hans ursäkter men sedan började medlemmarna i gruppen att betrakta honom som ett hot. Han skulle ju kunna skvallra för polisen om brott som gruppen begått. - Till slut blev jag ordentligt misshandlad. Carl Wennerstrand blev tvungen att flytta. Han hamnade i Kalmar, ensam i en lägenhet. Under den ensamma tiden kom han till en plågsam insikt om sig själv.- Jag var en exakt kopia av den person som jag hatade mest på den här planeten, min styvfar. Carl Wennerstrand har samarbetat med Exit sedan starten 1998. Kommunerna har ofta ingen som helst beredskap för att kunna hjälpa ungdomar som vill lämna högerextrema grupper. - Det upplever vi som ett jätteproblem.Han menar att de flesta avhoppare inte riskerar annat än att bli totalt utfrysta från den enda gemenskap de haft. För dem som blir hotade och trakasserade kan det vara enklare att flytta.- De senaste två-tre åren har grupperna ökat i antal i hela landet. Vissa organisationer som förr hade två-tre lokala avdelningar har i dag 30 avdelningar. Det är ett skrämmande faktum, säger Carl Wennerstrand. Inom lagens ramverk
De nationella och rasistiska grupperna har blivit smartare menar Carl Wennerstrand. De har medvetet valt att agera inom samhällets ramverk, de söker demonstrationstillstånd för sina marscher och liknande. - I dag är det de vänsterextrema grupperna som agerar som vi gjorde på 1990-talet. - Om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen kommer många nazistgrupper att bli mindre politiska och mer militanta, säger Carl Wennerstrand. Carl Wennerstrand är kritisk mot media som han anser sprider myter och fördomar om invandrare. Han är också mycket kritisk mot de etablerade politiska partierna som inte tar en diskussion om frågorna. - Det ger dem totalt fritt spelrum, anser Carl Wennerstrand.

Han varnar för rasism på frammarsch

De senaste åren har de nazistiska och rasistiska grupperna blivit fler i Sverige. Norrbotten är inget undantag. - Det finns grupper på tre orter som vi vet om i dag, Luleå, Kiruna och Boden, säger Carl Wennerstrand.