Karl-Åke Engström är 55 år och sitter i rullstol. Han har just blivit utskriven från Sunderby sjukhus efter tre månaders vård och behöver hjälp för att klara sig i vardagen.
Men i stället för att få återvända hem efter sjukhustiden så blev Karl-Åke i måndags körd till Midskogens äldreboende i Luleå.
- Jag håller på att bli tokig. Alla andra här är så gamla och sjuka så jag har inget sällskap, jag är helt ensam och har ingen att tala med och inget att göra. Jag förstår inte hur en människa på 55 år kan hamna här, säger han.
Karl-Åke Engström är märkbart upprörd och bedrövad över sin nuvarande situation. Han vill hem till sitt hus.
- Där har jag alla mina grejor. Här hade jag inte ens haft en TV om inte en vän hämtat min hemifrån, säger han.
Han berömmer personalen på Midskogen men menar att de har annat att göra än att hålla honom sällskap. Han har inga anhöriga och de vänner han har finns nära hemmet mellan Bälinge och Avan.
- Mitt hus är ju handikappanpassat och jag har blivit beviljad personlig assistent. Men det har blivit problem, Humana kan inte fixa det på de timmar jag fått personlig assistent. På sjukhuset trodde alla att det var klart när vi hade utskrivningsmöte. Jag hade gjort alla anställningsintervjuer och valt ut de tre som skulle jobba med mig, berättar han.
Men så kom kallduschen, sjukresan gick till Midskogens äldreboende istället för hemmet. Han vet att lösningen med äldreboendet är tillfällig men ingen kan säga hur länge han måste stanna.
- Jag hade accepterat det mesta tills de har löst problemen men det här är inte mänskligt, säger han.