Idén om isbanan i Luleå föddes från den liberala, dåvarande folkpartistiska, kommunpolitikern Ylva Strutz. Och år 2003 plogade kommunen upp den första isbanan som ett försök mellan Norra hamn och Hälsans hus.
Isbanan öppnade officiellt 2004 och sedan dess har sträckan utökats från två kilometer till totalt tolv kilometer. En som har varit med hela resan är Jan Blomkvist som är ansvarig för isbanan.
– I början var det ganska tungt för att vi inte hade några egna grejer. Sedan fick vi en chef, Conny Bergwall, som hade jobbat inom biltestindustrin och han tittade bara på det vi höll på med och sade att vi var helt fel ute. Vi fick då köpa in det vi behövde och sedan dess har det gått som tåget.
Isbanan har under dessa år lockat besökare från hela världen. Skridskotävlingen KPN Grand Prix har gått av stapeln flera säsonger, världsrekordsförsök i att forma världens största mänskliga hand samt speedskating har arrangerats och en amerikansk motorsportstjärna har sladdat runt på isen.
CNN har även listat isvägen som en av de häftigaste naturupplevelserna i världen, på plats 45 av 50.
– Det har varit helt fantastisk. Jag och en kille till har varit med från början, vi brukar prata på kafferaster om att vi aldrig kunde ana att det skulle bli som det blev när vi började.
Ett minne som Blomkvist minns extra mycket är när ett okänt utländskt telefonnummer började ringa honom för fem år sedan.
– Tänkte att det var någon som skulle försöka sälja en bil eller någonting till mig, så jag klickade bara bort dem. Men den tredje gången svarade jag och det var holländarna, och de ville göra världsrekordsförsöket. Vi ordnade en bana, raksträcka, på isen och det gick ju sådär. De hade världsrekordet ett tag, men sedan kom Kjeld Nuis och tog det på 93 kilometer i timmen.
Han visste redan vid holländarnas första besök att de skulle komma tillbaka.
– Jag såg det på dem. Jag kan inte holländska, något ord kanske, men jag förstod ändå direkt. Sade till min chef att de är här till hösten med ett kontraktsförslag.
Och så blev det – säsongen därefter arrangerades skridskotävlingen för första gången.
Men det är mycket slit och arbete med banan. De är totalt fem personer som plogar och håller den i skick när det kommer oväder – men trots det kan Jan Blomkvist njuta av den. Han och hunden Ikka är mycket på banan tillsammans.
– Vi åker ut till Gråsjälören på morgonen och kollar så det inte har hänt någonting där. Ön är hennes, då städar hon av alla matplatser och ser om det finns någon korvbit kvar. Sedan går vi på promenader varje kväll på banan.
När Blomkvist ser tillbaka över det som hänt är han stolt och är helt övertygad om att det kommer bli fler evenemang på isbanan i framtiden.
– Det här är bara början. Jag är stolt och jag är stolt över grabbarna som har gjort det här.
Men efter 18 säsonger i isbanans tjänst är han redo att lämna över stafettpinnen.
– Andreas Fagervall har jobbat med mig två säsonger och kommer ta över första oktober, då får han ta det från början och jag börjar smita mig iväg.
Blomkvist fyller 65 år till vintern och går då i pension – men vad han ska fylla sin fritid med är fortfarande ett blankt blad.
– Det känns jättebra. Det kommer säkert bli lite vemodigt men jag har inga problem med att sluta – och man ska ju sluta när man är på topp, säger han och skrattar.