?Hälsans hus förlåter allt annat?

Som bekant rasade den så kallade storskoledebatten i Luleå under många år i Luleå. Inte ständigt och jämt men den blossade upp med jämna mellanrum. Så skedde även när utredningen och förslaget om gymnasiebyn kom, dock i något mindre skala. Men kritiken mot gymnasiebyn fanns och särskilt inom lärarkåren.  ? Många var skeptiska. Det fanns ju två väl fungerande skolor som hade bra lokaler. Men Hermelinsskolan var utdömd och så stod det ju ett tomt lasarett där. Det blev en byggnadsfråga, säger Urban Amrén. Han är matematiklärare på Midskogsskolan, den ena av de ?två väl fungerande? skolorna (den andra är Bergnässkolan), och deltar i arbetsgruppen för Kungsfågeln, gymnasiebyns sista men största etapp.  ? Visserligen motiverades bygget som en pedagogisk modell där man talade mycket om integration mellan teoretiska och praktiska utbildningar. Men den integrationen fanns ju redan genomförd på Midskogsskolan, säger han. Det finns mer kritik mot gymnasiebyn.  ? Det sägs att allt är samlat men det handlar om fyra?fem kvarter som är tämligen spridda. I stället för tre skolor få vi nu fyra. Det är inte lyckat, avstånd betyder mycket även om allt ligger inom gångavstånd. Jag tror inte det blir någon samverkan mellan kvarteren och vissa funktioner ligger för långt ifrån. Bedriver man undervisning kan man inte skicka elever till biblioteket under en lektion, det är för långt bort, säger han. Tvivel om besparingarna Dessutom går hela gymnasieskolan från större till mindre lokaler menar Amrén även om många av lokalerna är bra.  ? Dessutom vet ingen i dag vad som ska ske med de skolor som överges. Komvux ska visserligen in på Midskogsskolan men den verksamheten krymper ju mer och mer och det blir stora ytor över. Därför tror jag inte att besparingarna blir så stora, säger han. Samtidigt som han säger detta betonar dock Amrén att den diskussionen nu är över; gymnasiebyn står där redan och från höstterminen 2006 samlar den all gymnasieutbildning i Luleå utom friskolan.  ? Ja, och det är inget att gnälla över. Det blev inte så dåligt när man ser resultatet och det finns alla förutsättningar att skapa en bra skola. Det hänger på att rätt folk styr, att skolan leds av de rätta människorna, säger han. Hälsans hus?  ? Det är det stora positiva med gymnasiebyn, en förnämlig anläggning. Den förlåter allt annat. Fakta/Gymnasiebyn Lärkan ? bruksarea 5.800 kvadratmeter, antal elever 350. I bruk augusti 2004. Består av Hermelinsskolans huvudbyggnad och Språklådan och rymmer estetiska programmet, delar av samhällsprogrammet och mode- och designlinjen. Innehåller även aulan. Örnen ? bruksarea 7.000 kvadratmeter, antal elever 500. I bruk augusti 1998. Lokaler för medie-, fordons-, barn- och fritids-, ledarskaps- och filmarbetareprogrammen samt delar av Gymnasiesärskolan. Hackspetten ? bruksarea 4.800 kvadratmeter, antal elever 900. I bruk januari 2001. Rymmer frisörlinjen, idrottsprogrammet och samhällsprogrammet samt en stor del av individuella programmet. Kungsfågeln ? bruksarea 13.000 kvadratmeter, antal elever 1.100. I bruk augusti 2006. Här ska naturvetenskaps-, handels-, bygg-, I-tek, hotell och restaurang- och livsmedelsprogrammen samt gymnasiesärskolan placeras. Luleå före detta sjukhus är den sista etappen av Luleå gymnasieby. Hälsans hus ? bruksarea 4.600 kvadratmeter. I bruk januari 2003. Lokaler för undervisning i ämnet idrott och hälsa; bollhallar, gym, danssal och lektionssalar. Det finns även en äventyrshall med fullstor klättervägg. Utomhus intill byggnaden finns en konstgräsplan samt planer för streetbasket och beachvolleyboll. Staren ? bruksarea 2.335 kvadratmeter. I bruk augusti 2004. Består av skolbibliotek samt kök och restaurang för eleverna från Lärkan och Hackspetten. Källa: Luleå kommun (uppgifter om ytor och antal elever är ungefärliga).

?Hälsans hus förlåter allt annat?

Från motstånd till acceptans ? gymnasiebyn är inte omstridd längre.? Det fanns bättre lösningar men gymnasiebyn är i dag accepterad och ett faktum, säger Urban Amrén, personalrepresentant i arbetsgruppen.

Från motstånd till acceptans ? gymnasiebyn är inte omstridd längre.
? Det fanns bättre lösningar men gymnasiebyn är i dag accepterad och ett faktum, säger Urban Amrén, personalrepresentant i arbetsgruppen.