Hållbarhetsprofilen om nya klädkraven: "Bra få koll på flöden"

Nya kraven om insamling av textilier välkomnas av hållbarhetsprofilen Sara Olsson i Luleå.
Hon tror att det kan leda till att en större andel kläder återvinns i framtiden.
– Bra att kommunerna får insamlingsansvaret så man får kontroll på avfallsflödet, säger hon.

Sara Olsson välkomnar nya kraven på insamling av textilier men poängterar att återvinning inte är hela lösningen. "Det viktigaste vi kan göra är att använda våra kläder längre, laga och vårda samt välja begagnat när vi behöver något nytt".

Sara Olsson välkomnar nya kraven på insamling av textilier men poängterar att återvinning inte är hela lösningen. "Det viktigaste vi kan göra är att använda våra kläder längre, laga och vårda samt välja begagnat när vi behöver något nytt".

Foto: Petra Älvstrand

Luleå2024-10-23 11:00

Från årsskiftet ska textilier, såsom kläder, gardiner och sängkläder, sorteras och alltså inte slängas i restavfall. Utöver det har kommunerna ett ansvar att väga all textil som kommer in och rapportera till Naturvårdsverket.

Lumire tittar just nu på att upphandla återvinning av textilier framöver.

Sara Olsson har profilerat sig inom hållbarhetsfrågor och återbruk av kläder, och driver Instagramkontot Hållbara Sara med över 48 000 följare.

De nya kraven tror hon kan ge mer transparens kring insamlingen.

– Det kan leda till att kommunerna kan få ihop statistik och volymer av textilier, så att det kan finnas en bärighet i att återvinna det.

undefined
"Om jag hade klädbutik i stan skulle jag vara väldigt nyfiken på cirkulära affärsmodeller eftersom intresset är enormt", säger Sara Olsson som tror att modeindustrin har mycket att vinna på att tänka nytt inför framtiden.
undefined
Sara Olsson är engagerad i hållbarhetsfrågor och återbruk av kläder. Nya kraven ett steg i rätt riktning. "Det är ett sätt att få ihop volym så att man kan återvinna det på ett kostnadseffektivt sätt".

Olsson tror att en mer strukturerad insamling kan bädda för mer återvinning i framtiden. I dag återvinns en försvinnande liten del av textilier. Ett problem är att plagg kan innehålla fem-sex olika material. 

Därför vill hon lyfta producenternas roll i sammanhanget.

– Producenterna behöver en hållbar design, redan när plagget ritas måste det finnas en tanke på hur det ska kunna återvinnas. Och hur det ska användas så länge som möjligt i sin befintliga form. Det är viktigt att ställa krav på producenterna, säger Sara Olsson.

Hur kommer det sig att återvinning av kläder inte kommit längre?

– Jag tror kläder är en identitetsfråga för många. Du kan se på ungdomar vilket gymnasieprogram de går. Du kan se på en person om de jobbar som jurist. Vi har sociala klädkoder. Modeindustrin har kunnat rida lite grann på våra behov av att passa in i sociala sammanhang, det har gjort att produktionen gått snabbare, säger hon.

undefined
Kan konsumenter hyra kläder i framtiden? Ja, om du frågar Sara Olsson är det en möjlig tanke.

Andra faktorer hon pekar på är att konsumtionen av kläder ökat drastiskt och att det produceras "alldeles för mycket kläder". 

Vad tror du modeindustrin säger om den inställningen?

– Modeindustrin måste titta på nya affärsmodeller, helt enkelt. Det kanske handlar om att hyra ut kläder. När en kund tröttnat på sitt plagg kanske man kan lämna tillbaka den. Eller få den lagad. Man kanske syr om, syr ut. Det finns stora affärsmöjligheter i en cirkulär ekonomi.

Hon tycker att attityden till second hand har ändrats under åren i takt med att "allt fler blir medvetna" om konsumtionen.

– I en second hand-butik finns alltid ett nyhetsvärde. Varje dag är utbudet något nytt, vilket gör att man måste besöka den ofta och frekvent om man vill fynda. Så det är oftast långa köer utanför sådana, säger Sara Olsson.

De nya kraven

Från 1 januari 2025 gäller nya krav för insamling och sortering av textilavfall från hushåll och verksamheter. Kommuner ska samla in men även ansvara för informationsinsatser kring de nya kraven.

Alla som har textilavfall omfattas av kraven, både privatpersoner och verksamheter.

Innan 1 januari 2025 ska kommuner som inte redan har en insamling på plats skapa sådana, och "eventuellt upphandla entreprenörstjänster för transporter, sortering och behandling av textilavfallet". 

Kommunerna ska årligen rapportera in mängden textil som samlats in och hanteras.

Exempel på textilier som ska sorteras: bords- och sänglinnen, köks- och toaletthanddukar, gardiner, sängöverkast, sängkläder, mattor, väskor av textil, kragar, slipsar, näsdukar.

Källa: Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!