Från årsskiftet ska textilier, såsom kläder, gardiner och sängkläder, sorteras och alltså inte slängas i restavfall. Utöver det har kommunerna ett ansvar att väga all textil som kommer in och rapportera till Naturvårdsverket.
Lumire tittar just nu på att upphandla återvinning av textilier framöver.
Sara Olsson har profilerat sig inom hållbarhetsfrågor och återbruk av kläder, och driver Instagramkontot Hållbara Sara med över 48 000 följare.
De nya kraven tror hon kan ge mer transparens kring insamlingen.
– Det kan leda till att kommunerna kan få ihop statistik och volymer av textilier, så att det kan finnas en bärighet i att återvinna det.
Olsson tror att en mer strukturerad insamling kan bädda för mer återvinning i framtiden. I dag återvinns en försvinnande liten del av textilier. Ett problem är att plagg kan innehålla fem-sex olika material.
Därför vill hon lyfta producenternas roll i sammanhanget.
– Producenterna behöver en hållbar design, redan när plagget ritas måste det finnas en tanke på hur det ska kunna återvinnas. Och hur det ska användas så länge som möjligt i sin befintliga form. Det är viktigt att ställa krav på producenterna, säger Sara Olsson.
Hur kommer det sig att återvinning av kläder inte kommit längre?
– Jag tror kläder är en identitetsfråga för många. Du kan se på ungdomar vilket gymnasieprogram de går. Du kan se på en person om de jobbar som jurist. Vi har sociala klädkoder. Modeindustrin har kunnat rida lite grann på våra behov av att passa in i sociala sammanhang, det har gjort att produktionen gått snabbare, säger hon.
Andra faktorer hon pekar på är att konsumtionen av kläder ökat drastiskt och att det produceras "alldeles för mycket kläder".
Vad tror du modeindustrin säger om den inställningen?
– Modeindustrin måste titta på nya affärsmodeller, helt enkelt. Det kanske handlar om att hyra ut kläder. När en kund tröttnat på sitt plagg kanske man kan lämna tillbaka den. Eller få den lagad. Man kanske syr om, syr ut. Det finns stora affärsmöjligheter i en cirkulär ekonomi.
Hon tycker att attityden till second hand har ändrats under åren i takt med att "allt fler blir medvetna" om konsumtionen.
– I en second hand-butik finns alltid ett nyhetsvärde. Varje dag är utbudet något nytt, vilket gör att man måste besöka den ofta och frekvent om man vill fynda. Så det är oftast långa köer utanför sådana, säger Sara Olsson.