Hälften av skräpet hamnar i galen tunna

Kommunens tekniska förvaltning, renhållningen och bostadsbolaget Lulebo vill veta hur sopsorteringen fungerar i praktiken. Nu har man kontrollerat vad villahushållen egentligen kastar i de gröna tunnorna för brännbart avfall. - Vi vill se hur mycket som hamnar fel, förklarar Lisbeth Almqvist, chef för avfallsavdelningen på tekniska förvaltningen. Sprätta upp soppåsar
I måndags fanns därför sju personer på plats på Sunderbytippen för att metodiskt sprätta upp ett antal soppåsar som hämtats från två villaområden i Luleå; Notviken och Örnäset. Klädda i vita skyddsoveraller, stövlar och handskar plockade de upp gamla matrester, diverse förpackningar och annat som inte borde ha kastats i gröna tunnan. Vad är det äckligaste ni någonsin har hittat i soporna? - Surpalten! utbrister Katrina Wikström, områdeschef på Lulebo. - Det som luktat värst var gammal palt, förklarar Ulf Almqvist som jobbar på renhållningen. Massor av förpackningar
Alltför mycket av det som slängs i den gröna tunnan för brännbart avfall borde inte alls ligga där. Mer än en tredjedel av det som kastats i gröna tunnan för brännbart avfall visar sig vara olika förpackningar och tidningar som kan och bör återvinnas. 15 procent var matrester, som borde ha lagts i den bruna tunnan för komposterbart avfall. Knappt 44 procent av soptunnornas innehåll var korrekt sorterat. - Vi är jättenöjda med att det var så litet farligt avfall som hamnat fel, säger Lisbeth Almqvist. Möjligt att spara
Sopsorterarna hittade två glödlampor, två flaskor nagellack och ett batteri, tillägger hon. - Det som bekymrar mig är mängden förpackningar vi hittade. Om medborgarna skulle sortera ut förpackningar och tidningar då skulle vi spara 3,7 miljoner kronor om året, fortsätter Lisbeth Almqvist. Hushållen kan också spara pengar genom att bli bättre på att sortera sina sopor, då kan man ha längre intervall mellan hämtningarna, påpekar hon. Det är första gången som man i större skala granskar hur villahushållen sköter sopsorteringen. I januari gick studenter från LTU igenom 100 kilo brännbart avfall och då var andelen korrekt sorterade sopor ännu lägre, bara 29 procent. Tidigare har man kontrollerat hur sopsorteringen har skötts i Lulebos flerfamiljshus. Där var andelen matrester i gröna tunnan högre. Mera matrester
- Vi har sett mycket mjukplast, vi vet inte om det beror på okunskap eller om man tycker att det är bekvämast att kasta i soptunnan, säger Lisbeth Almqvist. Sedan den 1 november 2008 gäller att mjukplast ska lämnas i samma behållare som hårda plastförpackningar på återvinningsstationerna. Förklaringen till att så mycket slängs i galen tunna är antingen okunskap eller lättja, tror sopsorterarna. - Som vanlig människa gör man det enkelt för sig. Man tycker att man inte har tid att åka till återvinningsstationen så man lägger det i brännbart i stället. Eller så vet man inte hur det ska sorteras, säger Ulf Almqvist.

Hälften av skräpet hamnar i galen tunna

Mer än hälften av det som kastas i gröna tunnan borde inte ha legat där. Det visar den senaste plockanalysen av sopor från villaområden i Luleå.