Hägnan utan plusjobb

Fördelningen av plusjobb på Luleå kommun är klar. De flesta platserna har skolan, barnomsorgen och socialförvaltningen fått, friluftsmuseet Hägnan blir utan.
? Uppsagd personal ska inte ersättas med plusjobbare. Vi är helt överens med de andra förbunden, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

LULEÅ2006-04-08 06:30
Kulturförvaltningen har alltså inte fått gehör för sin ansökan om sju plusjobb till Hägnan. Huvuddelen av platserna har fördelats till barn- och utbildningsförvaltningen som fått 40 plusjobb och till socialförvaltningen som fått lika många. De övriga förvaltningarna får dela på resterande 20 platser. <br>&nbsp;? Många förvaltningar har hört av sig och är intresserade av få del av dessa extraresurser till sin verksamhet, berättar Pernilla Forsberg, handläggare på Arbetsmarknadsförvaltningen, Luleå kommun. <br>Det är dock inte alla tjänster som är aktuella för denna typ av anställning. Som Kuriren tidigare rapporterat stoppades Kulturförvaltningens ansökan om plusjobb till Hägnan av Kommunal, eftersom förvaltningen tidigare sagt upp sju av de anställda på friluftsmuseet. Att Luleå kommun istället skulle förhandla om plusjobben med SKTF eller Lärarförbundet säger Kommunals ordförande Tobias Baudin blankt nej till. <br>&nbsp;? Alla inblandade fackföreningar är eniga i den här frågan och för vår del är saken utagerad. LO, TCO och Länsarbetsnämnden har tillsammans skrivit under avtal som tydligt reglerar tjänstetillsättning vid arbetsmarknadsåtgärder, säger han. <br>Blandade åsikter<br>Syftet med plusjobben är att höja kvaliteten i offentlig verksamhet genom att arbetsgivaren tillförs extra resurser till jobb som tidigare inte blivit gjorda. Av de 100 plusjobb Luleå kommun beviljats är 80 förhandlade och klara. Inom skolan och barnomsorgen har arbetet med tillsättning av de nya tjänsterna kommit längst och cirka 15 personer har påbörjat sina nya anställningar. De tjänster som inrättats är bland annat skolvärdar, utvecklare, utredare, webbredaktörer, datatekniker, resurspersoner till förskolan, kafévärdar och hälsovägledare. <br>Åsikterna bland kommunens anställda om den nya arbetsmarknadsåtgärden är enligt Pernilla Forsberg blandade. <br>&nbsp;? De flesta är positiva. Men dessa arbeten är så nära riktiga jobb man kan komma och lönerna är marknadsmässiga, så lite komplext är det, säger hon. <br>Ser möjligheter<br>De farhågor som framkommit är framför allt att plusjobben ska ersätta ordinarie arbeten och att den tillfälliga kvalitetshöjningen ska uppfattas som en nedskärning när jobben försvinner efter två år. <br>Eva-Maj Hedenström på Lärarförbundet ser möjligheter med de nya plusjobben. Om tillskottet av nya tjänster leder till positiva resultat för verksamheten, kan förhandlingsläget förbättras på sikt när det gäller att permanenta dessa tjänster. <br>Synliggör behov<br>&nbsp;? I dagsläget är det svårt att hitta andra arbetsuppgifter till lärare som har varit sjukskrivna och vill tillbaka i deltidsarbete. Det finns ett stort behov av sådana tjänster som nu inrättas med plusjobb. Synd bara att det måste till arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att de ska komma till stånd, säger Eva-Maj Hedenström. <br>Staffan Ek på Kommunal är av samma åsikt och tror att plusjobben kommer att synliggöra de faktiska behov som finns i verksamheten. <br>&nbsp;? Dessutom är det är bra för våra medlemmar att få avlastning, säger han. <br>Staffan Matti är rektor på Örnässkolan. Han har anställt två plusjobbare och de har börjat sin anställning som skolvärdar i veckan. <br>&nbsp;? Fler vuxna behövs bland eleverna, både i korridorerna och på rasterna. Tack vare resursförstärkningen har vi startat ett elevkafé i veckan. <br>Ökade kostnader<br>Nu väntar han på besked om Hertsön-Örnäsets rektorsområde får ytterligare förstärkning med en webbredaktör. När de två åren är till ända hoppas Staffan Matti på fortsatt finansiering via AMS. Han tvivlar på att kommunen kommer att ha råd att inrätta några nya fasta tjänster. <br>&nbsp;? Det här är absolut jobb som behöver göras ute på skolorna, säger han.<br>Plusjobben medför ökade kostnader för Luleå kommun med drygt sex miljoner kronor, fördelat på tre år. Ersättningen från AMS motsvarar en lön på cirka 14.000 kronor per månad. <br>&nbsp;? Vi har beräknat att de kommunala extrapengar som tilldelats plusjobben ska täcka en genomsnittlig lön på 16.000 kronor, säger Ulrika Hagström, ekonom på Arbetsmarknadsförvaltningen vid Luleå kommun. <br>Om det extra tillskottet räcker för att täcka kommunens merkostnader beror på vilka kvalifikationer de anställda plusjobbarna har och vilken lön de får. Enligt förutsättningarna ska lönerna vara avtalsenliga. <br>&nbsp;? Det kan bli så att pengarna inte räcker, det vet vi inte ännu, säger Ulrika Hagström. <br><br>Fakta Plusjobb<br>Vem kan få plusjobb: Den som varit arbetslös i minst två år.<br>Villkor: Ordinarie avtal och villkor gäller. Omfattas inte av LAS. Kvalificerar inte för a-kassa.<br>Typ av arbete: Uppgifter som försvunnit vid tidigare besparingar eller som ökar eller förbättrar servicen i verksamheten inom offentlig sektor.<br>Syfte: Öka arbetslösas chans att få fast jobb och att öka servicen i den offentliga sektorn. <br>Finansiering: AMS bekostar en lönesubvention på 1.000 kronor per arbetsdag samt bidrag för vissa merkostnader med 100 respektive 150 kronor per dag.<br>margareta.aidanpaa@kuriren.com<br>0920/375 45
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om