Gymnasiet tar steget in i IT-samhället
Så har då Luleå kommun äntligen börjat dela ut datorer till sina gymnasieelever. Under pompa och ståt och med en rejäl invigning fick natureleverna på fredagen ta emot sina bärbara datorer. I samma veva har elevernas laboratorielokaler också tagit klivet från stenåldern till 2000-talet.
Det finns visserligen hissar i huset med de får bara personalen och elever med rörelsehinder av något slag använda. Hissarna vägrar nämligen att röra på sig om man saknar kort och kod.
De stackars eleverna får alltså gå i trappor för att ta sig upp till sina lektionssalar. Känner Arbetsmiljöverket till denna hemskhet?
Nåja, lite mindre synd om de stackars naturvetarna blev det på fredagen. Då avlossades nämligen startskottet för ett helt nytt projekt inom den kommunala skolvärlden (friskolornas elever har haft egna datorer i flera år).
Hög tid
Uppemot 250 elever siktar mot framtiden genom att läsa det naturvetenskapliga programmet. Med bra betyg ligger universitetsvärlden öppen för dem efter gymnasiet.
Innan gymnasiebyn byggdes låg naturutbildningen på Midskogsskolan (och i viss mån på Hermelinsskolan) och den utrustning som köptes in till till Midskogsskolans invigning på 40-talet fick också följa med till Kungsfågeln.
Det var med andra ord hög tid för eleverna på utbildningen att uppgradera sina utbildningsverktyg.
Går snabbare
Förutom de bärbara datorerna med trådlös uppkoppling mot skolans nätverk har lektionssalarna försetts med takmonterade projektorer, modern bild- och ljudutrustning.
- Ny labbutrustning har också köpts in, berättar Thomas Nahlin, studievägledare på NV-programmet.
Han berättar att naturvetarna är först ut i gymnasiebyn med att kunna kvittera ut datorer.
- Det här är ett pilotprojekt som förhoppningsvis kommer att sprida sig till de andra programmen, säger Nahlin.
Matte- och fysikläraren Urban Amrén är nöjd med satsningen som till exempel blir oerhört användbar under laborationer. Kemi, fysik och biologi blir ämnen där eleverna kan ta in data från olika laboratorieexperiment direkt i sina datorer.
- Det går mycket snabbare. Vi tjänar tid och eleverna hinner lära sig mer, säger Amrén.
Syftet med datoriseringen är att modernisera och effektivisera naturvetarutbildningen.
- Det är hög tid att det här görs, menar Urban Amrén.
Datoriseringen innebär också att elever som till exempel är sjuka några dagar lättare kan ta reda på vad de missat. Lärarna håller kontakten med samtliga elever visa en slags elektronisk mötesplats. Här kan eleverna exempelvis kolla exakt vilken läxa de fått eller datum för inlämning av olika uppgifter.
Lättare för eleverna
Kemi- och biologiläraren Jan-Axel Sundin tror att de nya verktygen och utrustningen kommer att göra det lättare för eleverna att förstå olika vetenskapliga processer.
- Eleverna kommer också att bli mer självständiga.
Han tycker egentligen inte att det handlar om några märkvärdigheter.
- Vi inför det som redan i dag finns på högskolan.
Linda Levén, som går i första årskursen på det naturvetenskapliga programmet, tror att den nya tekniken kan komma att bli en hjälp i skolarbetet.
- Man kan ju sitta var som helst i huset, till exempel en korridor, och koppla upp sig mot det trådlösa nätverket och internet, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter