Hon trodde inte sina ögon när siffrorna presenterades i slutet av februari:
– Vi snuddar på 40 sökande till höstterminen. Det är söktryck sällan skådat, säger Ellinor Bäckström.
Av dem är 34 förstahandssökande. 2022 hade programmet 19 förstahandssökande.
– Det är en stor ökning. Det finns ett behov, näringslivet behöver de här eleverna. De gör stora delar av sin utbildning ute i branschen. Generellt sett har yrkesprogram ökat i popularitet, säger Eva Lindbäck skolchef på Luleå gymnasieskola.
De senaste två åren har söktrycket varit "ganska gott", i årskurs ett går exempelvis 24 elever. Inför höstterminen 2024 har arbetsmarknads- och gymnasienämnden beslutat att utöka antalet platser på programmet från 24 till 27.
– Det här är det roligaste jag varit med om i min rektorskarriär. Yrkesprogram har över tid haft problem att få tillräckligt söktryck. Programmet har lagts ner på löpande band över Sverige. Under pandemin var det fruktansvärt, säger Ellinor Bäckström om vändningen.
När det var "som mörkast" undrade hon hur det skulle gå.
– Molokna insåg vig att pandemin drabbade oss hårt. Det kostar mycket att driva utbildning när det är blott tre elever i en klass. Ska vi tvingas lägga ned? Nej, vi bestämde oss för att vi ska gasa oss ur det, att vi ska synas där ute, säger hon.
De har synts mycket ute i branschen, och samarbetat med aktörer som Luleå airport, Pite havsbad, TV4 och Schaatsen, med värdskapet och organisation.
Nu är drömmen att i framtiden kunna ha två klasser med 20 elever i varje.
– Vi vill öka, men med kvalité. Nu tar vi in 27 elever men det är bristningsgränsen. Branschen behöver förberedas på att vi behöver fler APL-platser.
APL står för arbetsplatsförlagt lärande, och betyder praktikplatser.
Ett 40-tal elever från hela hotell- och turismprogrammet har gjort delar av sin praktik på SM-veckan i Luleå och Boden. Eleverna i årskurs tre har fungerat som projektledare för de övriga.
– Det är vi som är "coronaeleverna". Det är två tredjedelar av klassen som är här nu, säger Jesper Kilponen, 18 år med ett leende.
– Det stämmer, fyller klasskompisen Nelly Norlin, 19 år, i.
Båda har jobbat i Luleå energi arena, där de och deras skolkompisar i andra årskurser bemannat info-disken och garderoben samt varit publikvärdar.
Tredje klasskompisen, Sanna Johansson, har varit projektledare på Pagla skidstadion i Boden.
Hur har det varit att vara en klass på tre personer?
– Det har nästan varit lättare, att lära känna varandra. Det blir inte grupperingar. Det var också lätt att bli antagen, säger Jesper Kilponen.
Hur har det varit att jobba på SM-veckan?
– Det har varit kul. Vi har gjort liknande saker tidigare, säger Nelly Norlin och syftar bland annat på UF-företag där klassen samordnade olika event i Luleå och Boden.
– Projektledande ligger mig varmt om hjärtat. Det är unikt, mot för den vanliga hotellverksamheten, säger hon.
– Här träffar man folk som man inte träffar i skolan. Vi jobbar mycket med värdskap, säger Jesper Kilponen.
Vad är den vanligaste frågan ni har fått från besökare här i Luleå energi arena under SM-veckan?
– Var ligger B-hallen. Då har jag svarat till höger om entrén, eller följt med dem och visat, säger Nelly Norlin.