Gymnasiebyn färdig till hösten 2006

Fem enheter spridda längs ett kilometerlångt band. Nybyggd, tillbyggd och ombyggd för hundratals miljoner Snart är den klar, Luleås största projekt och länets största gymnasieskola ? gymnasiebyn. Lugnet har lagt sig över gymnasiebyn. De första turbulenta åren är över och många Luleåbor tänker inte längre på att projektet är i full gång. Men så är fallet och den sista etappen har inletts. När skolklockorna ringer in till höstterminen 2006 ska dock allt vara klart. Då har man byggt skola i tio år ? 1996 sattes projektet igång. Vissa menar att gymnasiebyn föddes den dag då gamla sjukhuset kom i kommunens ägo samtidigt som Hermelinsskolan blev utdömd som arbetsplats. Tomma lokaler måste fyllas, ett krasst lokalprojekt med andra ord. Andra hävdar bestämt att den är en genomtänkt pedagogisk tanke och ett resultat av en visionär skolutredning. Projektledaren Willy Sundling var inte med från början. Han menar att allt byggande de senaste nio åren har en pedagogisk tanke men med lokalekonomi i botten.  ? Det var rätt beslut, det behöver man inte vara projektledare för att säga. Vi har anpassat, krympt och effektiviserat och nu finns en förväntan. Men vi har skapat förutsättningarna, innehållet måste verksamheten lösa, säger han. Men gymnasiebyn har förändrats under resans gång. Saker har plockats bort, lagts till och flyttats. Men Sundling ser inget konstigt med det. Inte ens när det stormade som värst för fem år sedan, den tid när kostnaderna skenade iväg.  ? Folket i projektet arbetade med teoretiska processer, pengarna förbrukades ju inte. Jag förstår inte varför man inte skulle kunna jobba så. Men det misstänkliggjordes från många håll. Ett tag såg det ut som världskrig. Men ingen av dem som jobbade med planeringen under 1990-talet behöver skämmas, de visioner man skapade då håller ograverat, säger Willy Sundling. I dag återstår att förvandla en stor del av det som kvarstår av sjukhuset till skola. När det är klart kan både Bergnässkolan och Midskogsskolan tömmas helt och verksamheterna flytta till gymnasiebyn. Då är det slut med den reskarusell som många elever i dag tvingas utstå.  ? Det är ett sunt ekonomiskt projekt men vi får inte full valuta förrän alla elever är här. Då får vi en skola som visserligen har mindre ytor men med högre standard och lägre driftkostnader, säger Sundling och tillägger:  ? Jag är övertygad om att hade vi byggt om och renoverat de tre befintliga skolorna skulle vi i dag ha en driftkostnad på 75 miljoner kronor per år. Nu hamnar vi på cirka 60 miljoner kronor. Då hade Luleås 3.000 gymnasieelever haft 55.000?60.000 kvadratmeter att röra sig på. Nu får de cirka 40.000 kvadratmeter Sundling påpekar ofta att Luleå kommun får mycket beröm för gymnasiebyn av skolfolk utifrån som är här och tittar.  ? I Luleå orsakade projektet en himla holmgång. Men alla besökare utifrån har blivit mycket imponerade, säger han. anders.kojs@kuriren.com 0920/375 68

Gymnasiebyn färdig till hösten 2006

Många års resa mot skolstart. Efter 30 års skoldebatt inklusive tio års byggande närmar sig gymnasiebyn i Luleå sin fullbordan. Till höstterminen 2006 ska allt vara klart. Då har kommunen förbrukat 571 miljoner kronor på projektet.