Författaren Lars Gyllenhaal tror att Rysslands nuvarande ledning med president Putin inte släppt tanken på att erövra Kiev.
Under president Vladimir Putins tid vid makten har Ryssland etablerat och moderniserat större arktiska förband på Kolahalvön, vid Alakurtti cirka fem mil från finska gränsen och vid Petjenga vid Barents hav. Ryssland har också rustat upp och utvidgat gamla sovjetiska militärbaser på ögruppen Franz Josefs land, öster om Svalbard.
– Arktis är ju i den ryska politiska världen något positivt. Det handlar om Rysslands framtid, välmående och större resurser till statsapparaten, säger Lars Gyllenhaal.
Lars Gyllenhaal tror att Ryssland kan utmana trovärdigheten i Nato:s artikel fem genom att placera ut rysk militär på Svalbard. Ögruppen tillhör Norge och enligt Svalbard-traktatet från 1920 är Norge skyldig att se till att ingen militärbas eller befästning etableras på ögruppen.
– Svalbard i sig är inte grejen utan att det är snarare att bryta Nato, att utmana artikel fem, säger Lars Gyllenhaal.
Ryska Norra flottan har börjat öva i vattnen väster om Svalbard, vilket man inte dristade sig till under kalla kriget.
USA:s president Trump vill pressa Ukraina till att skriva på ett fredsavtal med Ryssland.
Har Ryssland gett upp sina ambitioner när det gäller Ukraina?
– Jag tror att med den nuvarande ledningen i Kreml, inte minst Putin själv, så finns det inte på kartan att man skulle släppa tanken på att återuppta marschen mot Kiev. Men sedan är det ju en helt annan sak vad man säger genom utrikesminister Lavrov.
Vad får det för konsekvenser, blir det ett nytt krig om några år?
– Ja, om den nuvarande ledningen finns kvar. Om några år, när de har hunnit rusta och mobilisera fler soldater, då blir det ett återupptagande. Men i första hand så kommer man att försöka nå det målet med andra medel, genom att försvaga Ukraina och stödet för Ukraina och skapa splittring i Ukraina.
Har länderna i Baltikum anledning att vara oroliga för ett fredsavtal?
– Jag tror att de baltiska staterna, ungefär som Ukraina, är väldigt måna att det ska bli fred. Men vad man inte vill ha är en fred som är en chimär, en fred som bär med sig i sitt sköte nästa krig utan man vill ha en fred som blir bestående, säger Lars Gyllenhaal.
President Trump har sagt att det inte kommer att bli några amerikaner i de fredsbevarande styrkor som kan bli följden av ett fredsavtal, det får européerna sköta.
Lars Gyllenhaal ser tecken att ett europeiskt alternativ till Nato diskuteras av Frankrikes president Macron, Storbritanniens premiärminister Starmer och Tysklands nye förbundskansler Merz.
– Det verkar som att Macron, Starmer och Merz håller på och filar på någon typ av Nato-ersättning eller ett Nato utan USA.
"Så länge ledningen i Kreml drömmer om Kiev, antingen öppet eller dolt, så är Ryssland ett säkerhetshot mot Europa", säger Lars Gyllenhaal, författare och militärhistoriker.
Är det något som behövs?
– Om linjen av amerikanskt tillbakadragande fortsätter så behövs det, ja. Det kan hända att Trump-administrationen känner att de har skakat om Europa tillräckligt för att få Europa att satsa mer. Men om de tar ytterligare steg för att försämra samarbetet i Nato och kanske till och med beordrar enheter att lämna Europa, då ligger Nato väldigt illa till. Men där är vi inte i dag.
Hur långt ifrån det är vi?
– Vi måste börja fundera på en sådan utveckling.
Är svenska politiker öppna för den debatten?
– Jag tror inte de öppet vill lufta de här scenarierna. Just nu finns de här avtalen, de här garantierna. Imorgon kanske de äventyras, men den eventualiteten ska nog inte diskuteras offentligt.
Lars Gyllenhaal tycker att det är bra att politiker talar klarspråk om Rysslands imperialistiska ådra.
– Jag tycker det är jätteviktigt att vi börjar tala klarspråk. Mette Frederiksen, Kaja Kallas och även vår civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin, det är faktabaserat klarspråk från dessa personer.
Bohlin kritiserades för att han sade att "det kan bli krig i Sverige" – vad avspeglar det?
– Det är vår svenska naivitet som jag tror håller på att dö. Jag vet inte om jag ska säga att det är hoppingivande, men det är bra. En naiv omvärldssyn, det ger inga goda resultat, säger Lars Gyllenhaal.
Det finns tecken på inhemsk opposition i Ryssland, trots allt hårdare repression.
– Det har ju trots allt skett de här sabotagen mot mönstringskontor, mot järnvägen på många ställen runt om i landet. Inte bara kring Moskva utan alla möjliga ställen. Sedan har vi drygt en miljon människor som har lämnat Ryssland på grund av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Det är ju en potential för att Ryssland ska kunna återkomma som en friare stat och få igång näringslivet, säger Lars Gyllenhaal.