Gunillaskolan sämst i klassen

Gunillaskolan i Malmberget har lyckats sämst av länets högstadieskolor. Bara hälften av niorna som gick ut i våras nådde målen i alla ämnen. Tre av tio elever blev inte behöriga till gymnasieskolan.

Foto:

LULEÅ2008-12-02 06:00
Skolverket har presenterat statistik över slutbetygen i årskurs nio från vårterminen 2008. Gunillaskolan i Malmberget är den högstadieskola i Norrbotten som har den högsta andelen niondeklassare som inte fått behörighet till gymnasieskolans nationella program därför att de saknar godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Andelen behöriga elever låg på 70,6 procent.Flera skolor i länet lyckades med att få 100 procent av eleverna behöriga till gymnasiet; Hakkas centralskola i Gällivare kommun, Gårdbyskolan i Korpilombolo, Tärendö centralskola och Pajala centralskola, Hortlax centralskola i Piteå kommun, Språkskolan i Haparanda, Vidselskolan i Älvsbyn, Friluftsskolan Vargen i Kiruna och Nya läroverket i Luleå. Bara hälften nådde målen
Ett annat sätt att jämföra hur väl skolorna lyckas är att mäta hur stor andel av eleverna som når målen i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Även vid denna jämförelse utmärker sig Gunillaskolan i negativ bemärkelse.Bara hälften av alla nior på Gunillaskolan nådde målen i alla ämnen, det är den lägsta andelen elever av alla högstadieskolor i Norrbotten. Inte mycket bättre var Töre skola i Kalix kommun med 51,6 procent av eleverna som nådde målen i alla ämnen, Älvskolan i Boden med 54,5 procent och Innanbäckens skola i Kalix med 55 procent. Gunillaskolan hade också den högsta andelen elever som saknade betyg i alla ämnen; 5,9 procent av de 34 elever som gick ut nian i våras. Mats Johansson som var rektor för Gunillaskolan under förra läsåret kan inte peka ut någon enskild orsak som förklarar skolans resultat, exempelvis att det skulle finnas många elever som nyligen kommit till Sverige. - Jag har bara varit där ett läsår, det beror säkert på många olika saker, säger Mats Johansson. - En del elever har haft mycket frånvaro och vi kan säkert jobba på ett bättre sätt för att möta eleverna, även om jag vet att lärarna däruppe gör ett hästjobb, säger Mats Johansson som numera arbetar på en annan skola. Pendlande lärare
En faktor som kan påverka Gunillaskolan negativt är att det är en liten skola med få elever, påpekar Mats Johansson. Det medför att lärare inte får heltidstjänster på skolan. Mats Johansson jämför med den skola som han nu är rektor för, Tallbackaskolan på Mellanområdet. - På Tallbackaskolan har vi två matte/NO-lärare. På Gunillaskolan hade jag en halvtid matte/NO-lärare. Om man är fler lärare har man bättre möjligheter att resonera tillsammans hur man ska göra, säger Mats Johansson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!