I Norrbotten är männen i majoritet i det centrala beslutsorganet kommunstyrelsen. Det är en även fler män än kvinnor som är ordförande där (kommunalråd) och detsamma gäller för kommunernas högste tjänsteman kommunchefen.
Allt som vanligt alltså.
Inte riktigt – skillnaderna är inte stora och i kommuner som Arjeplog, Haparanda, Kalix, Överkalix och i viss mån Piteå är det kvinnorna som är i majoritet. I Luleå, Kiruna, Jokkmokk och Älvsbyn råder jämvikt.
Lena Abrahamsson är professor i genus och teknik vid avdelningen för arbetsvetenskap på Luleå universitet. Hon säger om resultatet:
– Jag tolkar det positivt. Vi har en utveckling som vi ska vara stolta över och slå vakt om, säger hon.
Hon ser inte några större skillnader mellan Norrbotten och övriga Sverige i detta avseende.
– Nej, i de beslutande församlingar dit människor väljs, alltså inom politiken, har vi haft en god utveckling och där kan vi vara hyfsat nöjda. Men det ser lite sämre ut i de kommunala bolagen och dess ledningsgrupper. Och där rullar det också en hel del pengar. Det är också kommunal verksamhet, säger hon.
Lena Abrahamsson betonar dock att det saknas nya data om detta så att hennes uttalande ska ses som en känsla baserad på äldre uppgifter.
– Det finns ingen bra överblick över detta men det har gjorts studier tidigare och då såg det inte bra ut. Så även om läget ser bra ut för övrigt kan man hissa en varningsflagga här, säger hon.
Abrahamsson påmnner om att det var på 90-talet som kvinnorna på allvar började jämna ut könsbalansen i beslutande politiska församlingarna. Och ungefär samtidigt blev det populärt bland kommunerna att starta bolag.
– Det var även då bolagiseringsvågen startade och det kanske finns ett samband där om man är lite konspiratorisk lagd, säger hon.
Det med hänvisning till en teori som säger att när kvinnorna vinner tillträde till maktens boningar då flyttar männen och makten till annan plats. Lena Abrahamsson vill varken avskriva eller skriva under det påståendet.
– Det är komplexa frågor som kräver nya studier, slutar hon.