LKAB:s vd Jan Moström berättar att det dåliga kvartalsresultatet beror helt och hållet på urspårningarna på Malmbanan.
Vid sin årsstämma i Luleå nyligen presenterade LKAB ett minskat rörelseresultat på 3,8 miljoner kronor första kvartalet. Orsaken är urspårningarna på Malmbanan i vinter. Bolaget har inte kunnat leverera och 4 miljoner ton järnmalm ligger nu på lager. Sommarens omfattande underhållsarbeten som är inplanerade riskerar att förvärra situationen.
Följden är att det redan i sommar kan bli aktuellt att stänga ett pelletsverk.
– Det är inget hot tyvärr. Det är en konsekvensen om vi inte kan lösa järnvägsproblematiken, sa vd Jan Moström till Kuriren 25 april.
För att skapa utrymme för malmtågen behöver persontrafiken flytta över till landsväg anser han, framförallt mellan Kiruna och Narvik. Dessutom behöver ett bygge av dubbelspår mellan Luleå och Narvik komma igång omedelbart – men något beslut om det existerar inte i dag.
Klas Dagertun, vd för Kaunis Iron, tycker att Trafikverket behöver överväga att flytta persontrafiken till landsväg.
Även Kaunis Irons vd Klas Dagertun har varit inne på samma tankegångar. Pajalabolaget har byggt upp ett lager av järnmalmsprodukter efter vinterns tågurspårningar på fyra miljoner ton.
– Jag tycker att Trafikverket behöver överväga att prioritera bulktransporter framför persontransporter.
Bulktransporterna utgörs av löslastad pellets eller järnmalmskoncentrat.
– För bulktransporter finns inga andra alternativ än järnväg.
Helena Eriksson, regiondirektör för Trafikverket Nord, har förståelse för gruvbolagens behov och önskemål.
– De är ju pressade av att inte kunna leverera järnmalm till kund och det är ett exceptionellt läge efter urspårningarna. Samtidigt finns det egentligen inga andra realistiska alternativ än att transportera på järnväg.
Kan det bli aktuellt att flytta persontrafiken till landsväg?
– Det är inte Trafikverkets uppgift att föreslå den typen av åtgärder.
Trafikverket strävar efter att tillgodose alla ansökningar om tåglägen som kommer in, berättar hon, men ibland vill flera tågbolag köra tåg på samma sträcka vid samma tid.
– Då försöker vi i första hand justera tidtabellen, i andra hand får de sökande komma överens om en gemensam lösning. De kan även begära tvistlösning och då avgörs det genom förutbestämda prioriteringskriterier.
Helena Eriksson, direktör för Trafikverket i region Nord, menar att det är parterna som nyttjar Malmbanan själva som måste komma överrens när det är ont om utrymme.
På Trafikverkets initiativ har forumet Kraftsamling Malmbanan startat. Syftet är att tillsammans hitta vägar för att få fram så mycket kapacitet som möjligt av Malmbanan. Deltagare är Bane NOR, BDX, Cargonet, Green Cargo, Kaunis Iron, LKAB, Norrbottens Handelskammare, Railcare, Region Norrbotten, Regionala kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten, Swedish Lapland, TMT, Tågföretagen samt Vy Tåg.
Om parterna kommer överens om det, kan det då bli så att persontrafiken flyttas till landsvägen?
– Om bolagen kommer överens sinsemellan så innebär det i praktiken att det kan bli en sådan situation, ja. Men Trafikverket värnar i grunden om en allmän samfärdsel på järnvägen, det vill säga att alla ska rymmas, så det är vår utgångspunkt.
En bild från den senaste urspårningen i Vassijaure.
I dagsläget går ingen persontrafik från Björkliden och västerut. Hon hoppas den kommer igång igen 18 juni.
– Vi har återställningsarbeten efter tågurspårningarna som vi måste vänta med tills tjälen går ur marken.
Beslutet är taget av säkerhetsskäl poängterar hon.
– Bansträckningen går genom en svårtillgänglig miljö. Vi vill inte vill äventyra en situation då man måste evakuera ett fullsatt persontåg i denna miljö.