– Vi har en del att göra men arbetet går framåt, säger Patrik Bylin, förvaltningschef.
KPMG fick förra året i uppdrag av dåvarande förvaltningschef Anders Persson att genomlysa verksamheten kring bidrag samt konferens/evenemang i Kulturens hus.
– När man slog ihop förvaltningarna blev det tydligt att man hade olika sätt att jobba på, säger Bylin.
Översynen av bidragsgivningen till olika föreningar, organisationer och studieförbund, totalt 13 miljoner kronor, visade stora brister. Riktlinjerna var otydliga. De politiska målen uppfylldes inte alls.
Prioriterade områden är barn/unga, jämlikhet, mångfald och funktionshindrade. De flesta fritidsbidragen, exempelvis till skoterleder, samlingslokaler och pensionärsföreningar, gick bom på alla målen. Samma med kulturbidragen.
Dessutom fanns en djungel av andra varianter, specialbidrag och andra lösningar som kunde tolkas som bidrag. Alltifrån föreningar som utför tjänster och får ersättning till föreningar som fått hyressubventioner.
– Många lösningar är bra och de ska vi fortsätta med. Men det har inte varit transparent. Vi kommer fortsättningsvis att styra med skall-krav för ansökningar och redovisningar. Förvaltningen måste också bli bättre på att redovisa delegationsbeslut för nämnden. Glädjande är att granskningen visat att fördelningen till årsbidragen, som utgör 5 av 13 miljoner, fungerat korrekt, säger Roger Stenberg, chef för avdelningen stöd till civilsamhället.
Han fortsätter:
– Arbetet är en del i ett större perspektiv, som vi kallar "en dörr in". Det går ut på att samla alla bidrag som finns i kommunen. Det ska vara gemensamma kriterier och likvärdigt oavsett vilken typ av bidrag det handlar om. Vi har ett förslag klart som jag hoppas ska tas i höst.
Granskningen av konferens- och evenemangsverksamheten i Luleås flaggskepp Kulturens hus blev offentlig i februari, och innehöll även den skarp kritik.
KPMG skriver bland annat att förvaltningens mål med verksamheten är svepande och av allmän karaktär, att det är så dålig struktur i redovisningen att det inte går att reda ut kostnader för olika delar av verksamheten, samt att det finns indikationer på att man håller lägre konferensavgifter än privata aktörer och att verksamheten därför inte är marknadsmässig.
Förenklat kan man säga att upplägget är att konferens och kongress ska bära övrig verksamhet i huset. Budgeten är utformad för ett nollresultat.
– Konferensdelen får inte vara subventionerad, och jag anser inte att den varit det. Men vi behöver reda ut kostnadsbilden och se till att kostnader hamnar på rätt ställe. Det är det första vi tagit tag i. Jag hoppas det blir klart i höst, säger Patrik Bylin.
Den jämförelse i studien som är gjord med Savoy, Alcatraz och Clarion ger en delad bild.
– Vi ligger inte högst men inte lägst heller, konstaterar Bylin.
Nästa steg är att formulera ett politiskt uppdrag. Sedan ska en eventuell bolagisering av Kulturens hus utredas.
Emmeli Nybom (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, vill inte föregå utredningen.
– Upplägget är komplext, men jag tycker att ursprungsidén är bra, att Kulturens hus ska ge Luleå möjlighet att locka till sig större, nationella kongresser och att den delen finansierar mer nischade verksamheter som inte går runt av sig självt. Vi får se i vilken form det ska göras i framtiden. Det är bra att de här genomlysningarna gjorts, säger Nybom.