Grandios strömmingsfångst
Årets upplaga av Grand Kallax är säkrad. På fredag förmiddag styrde fiskarna från kustbyn i Luleå kommun in i hamnen med välfyllda strömmingssköt i båten. - Det finns gott om fisk och det är bara att konstatera att produktionen är räddad, säger en nöjd Ulf Lindgren, saltmästare och talesman för byborna.
På onsdagen åkte fiskarna från Kallax ut till Germandön i Luleå skärgård för att lägga ut årets första strömmningssköt. På torsdagsmorgonen tog man upp näten och tuffade nöjt in mot land.
- Det ser riktigt bra ut. Söderut är det väl lite si och så med tillgången och det är bara att konstatera att tillgången på råvara totalt sett minskar, säger Lindgren.
För lite
Han berättar att Höga kusten-fiskarna förra året bara fick upp 500 ton strömming och att det lett till brist i livsmedelsbutikerna.
- I år har de med assistans av finska fiskare lyckats få ihop 700 ton men det är också för lite.
För Kallax det räcker dock strömmingen till och för 17:året i rad är det dags att "tillverka" den åtråvärda Grand Kallax - surströmmingens Rolls Royce om man får tro byborna - som inte går att köpa i butik utan bara går att få tag i om man har kontakter i byn.
Redan under gårdagen började rensningen av fisken.
- Om fyra timmar är den i trätunnor, berättar Ulf Lindgren när Kuriren möter upp vid Kallax hamn på fredagsförmiddagen.
Blodlake
Efter ett dygn i ett rejält salthaltigt vattenbad (som kallas blodlake) flyttas strömmingen över i de trätunnor där den sedan ska tillbringa åtta veckor.
- Där är salthalten något lägre, berättar Lindgren.
Han tror att den dåliga tillgången kommer att göra surströmmingen till en riktig lyxvara.
- Det börjar bli lika exklusivt som gåslever.
Själv tycker han att surströmmingstraditionerna är något av det bästa vi har och att de är värda att vårda och bevara.
- Det handlar om mat, kultur, fest, tradition och folklighet, säger han.
Grand Kallax får sin speciella smak och konsistens i trätunnor, till skillnad från dagens stora surströmmingssalterier som gått över till plast.
- Den får en mildare och mjukare smak av trätunnorna, hävdar Lindgren.
Ektunnor
Några av tunnorna i Kallax är gjord av ek och har tidigare gett smak åt skotsk whiskey och andra tunnor härstammar från det gamla salteriet i Kallax och har alltså en hel del år på nacken.
- På den tiden har min farfar saltmästare i Kallax, säger Lindgren.
Några tankar på att utöka produktionen har byborna i Kallax inte. Det är fullt nöjda med att själva få njuta av den strömming de själva fångar och lägger in.
- Vi får alltid så det räcker. Däremot vill vi gärna jobba för att surströmmingskulturen utökas för det finns väl ingen maträtt som får snålvattnet att rinna så mycket som denna.
FAKTA
KALLAX
Mellan 1949 och 1980 hade Kallax kommersiell produktion av surströmming.
Byn var först i Norrbotten med egen produktion av den salta och himmelskt goda fisken.
1991 hade byborna ledsnat på att äta Kallax-strömming som var tillverkad i Kalix och drog igång egen produktion igen, den här gången under namnet Grand Kallax.
Byn var först i Norrbotten med egen produktion av den salta och himmelskt goda fisken.
1991 hade byborna ledsnat på att äta Kallax-strömming som var tillverkad i Kalix och drog igång egen produktion igen, den här gången under namnet Grand Kallax.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!