Carola Lidén (C), gruppledare.
Planen är att kommunen och staten, via Sjöfartsverket och Trafikverket, delar på notan 2,7 miljarder.
Men en jämförelse som Luleå hamn gjort mellan Malmporten och muddringsprojektet Skandiahamnen i Göteborg visar att staten finansierar Skandiahamnen mer. Om samma bedömning gjorts i Luleå hade staten bekostat ytterligare 500 miljoner.
– Ursprungsförslaget var lika för Luleå och Göteborg. Därefter har politiska beslut på regeringsnivå sett till att Göteborg prioriterats mer. Anmärkningsvärt, säger Thomas Söderström (L), gruppledare.
– Orimligt att regeringen gör så stor skillnad, säger Samuel Ek (KD), gruppledare.
– Vi måste fortsätta att jobba mot nationell nivå, säger Carola Lidén (C), gruppledare.
Bland andra Landsbygdspartiet lyfte aspekten att även Region Norrbotten och tunga aktörer som drar nytta av satsningen bör bidra.
Fredrik Hansson (S), kommunalråd.
– Jag delar bilden att fler borde vara med och ta ansvar, inte minst regionen. Att en annan bedömning gjorts i Göteborg har, enligt vad jag förstått, att göra med att man i efterhand justerat gränsdragningen för vad som är kommunens och statens ansvar från farled och intill kaj. I Luleå var beräkningen korrekt från början, säger Fredrik Hansson (S), kommunalråd.
Beslutet att kommunen borgar för Luleå hamns lån på 1,3 miljarder togs enigt av kommunstyrelsen. Samma sak med avsiktsförklaringen där LKAB får ensamrätt att köpa mark vid malmhamnen för 400 miljoner.
LKAB får ensamrätt till markköp på Sandskär vid Malmhamnen. Priset är 400 miljoner.