"Glåpord och dåligt bemötande"

Nästan hälften, fyra av tio, samiska ungdomar har utsatts för glåpord och dåligt bemötande. Renskötare är mest utsatta. Det framgår av en doktorsavhandling skriven av Lotta Omma.

DÅLIGT BEMÖTANDE. "Många samiska ungdomar blir bemötta på ett dåligt sätt både av lärare och andra vuxna", säger Lotta Omma.

DÅLIGT BEMÖTANDE. "Många samiska ungdomar blir bemötta på ett dåligt sätt både av lärare och andra vuxna", säger Lotta Omma.

Foto: Kenth Bergmark

Luleå2013-01-31 06:00

Det är ett beklämmande resultat som presenteras i den doktorsavhandling som Gällivarebon Lotta Omma skrivit.

Avhandlingen är baserad på intervjuer med 638 ungdomar mellan 13 och 28 år. Det är den första undersökning som gjorts om hur samiska ungdomar upplever sin situation.

Många ungdomar vittnar om hur de utsätts för glåpord som "djävla same" och "lappdjävel". Så många som var fjärde ungdom berättar att de hört lärare tala illa om samer i allmänhet. Till det kommer att flera av de tillfrågade ungdomarna berättar om dåligt bemötande av lärare och andra som inte är samer.

Mest utsatta är de som har tydlig samisk identitet: renskötare. Deras utsatthet visas av det faktum att risken för självmord är tre och en halv gånger större jämfört med samer i allmänhet.

- Flickor mår i regel sämre än pojkar men renskötarna utgör ett undantag, säger Lotta Omma.

Samtidigt visar hennes avhandling att de flesta samiska ungdomar är stolta över sitt ursprung. Omma förklarar det med att de ingår i en gemenskap där de får stöd från gruppen.

Resultatet av hennes undersökning är anmärkningsvärt ur flera synpunkter. Det gäller speciellt jämförelsen med hur samiska ungdomar har det i Norge. De särskiljer sig inte alls från övrig befolkning.

-  Samer har en helt annan ställning i Norge. Där måste markägarna bevisa att samerna inte har rätt att låta renar beta på deras mark. I Sverige är det tvärtom, här ska samerna bevisa att deras renar betat på olika marker trots att inget finns skrivet.

Lotta Omma anser att den norska lagstiftningen gör att samerna där får en annan ställning eftersom de respekteras av det civila samhället.

- Här i Sverige måste samebyar gå till domstol för att få rätt till renbete. Och om det handlar om en liten sameby blir det ingen rättegång eftersom de inte har tillräckligt med pengar för att slåss mot personer som får hjälp av olika organisationer som LRF, Lantbrukarnas riksförbund.

Fotnot: Lotta Omma är psykolog vid Bup, barn- och ungdomspsykiatrin, i Gällivare. Doktorsavhandlingen läggs fram den 5 februari på Umeå universitet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om