Det var en hel del människor som samlades för att lyssna på föreläsningen. Under den visade Tomas Gunnarsson bland annat exempel på hur media, reklam och konst kan cementera könsroller och konservera föråldrade maktstrukturer.
– Just i ett Pridesammanhang är det intressant att prata om hur bilder minska risker att grupper bedöms stereotypt. Om du kollar på film exempelvis och skildringar av folk som inte är heterosexuella så bidrar det ju till att folk förstår att det här också är människor. Homosexualitet har ju inte synts i film och genom historien har det ytan där man tydligt kunde se att man hade en annan sexualitet än hetero och då la man in dolda budskap, säger Tomas Gunnarsson.
Gunnarsson har besökt en rad olika Pridefestivaler, i både Sverige och Finland. Och han ser positivt på att festivalen på senare år har börjat sprida sig till orter utanför Stockholm och att den de senaste åren arrangeras i Luleå.
– Det är ett tecken i tiden på att folk blir mer jämställdhetstänkande att det finns Pridefestivaler. Här i Luleå är det en härlig stämning och det är jätteviktigt för HBTQ och queer-personer att man får ta över staden en dag. De får känna sig sedda och kunna träffa personer som är som en själv och prata om queer som något positivt istället för att prata om diskriminering eller hatbrott och att man festar istället. Det är väl det som det är en stor debatt kring Prides funktion nu. Om det ska vara en glittrig fest eller om det politiska budskapet viktigare.
Vad tycker du är viktigare?
– Det beror på från festival till festival. I de här mindre orterna kan det vara en viktig funktion att bara få mer folk på festen liksom som det är i Stockholm. Där är halva Stockholm och kollar på paraden varje år och då har det kanske inte lika stor politisk udd. Här på en mindre ort år det kanske radikalt att ha en festival överhuvudtaget än om man inte haft det överhuvudtaget, säger Gunnarsson.