Gänget som bakar hälsobröd med gott samvete

Vårt dagliga bröd vill vi alla ha. Och helt fel är det inte heller om ingredienserna är komna ur ekologisk odling och att bagarna både upplever delaktighet och social trevlig samvaro i jobbet som i det svenska samhället. Låter det kryptiskt? Det är inga konstigheter egentligen. Bara en gammal god tanke och en livsinställning som långsamt arbetar för att få riktigt fotfäste. Och förre professorn vid institutionen för samhällsbyggnad Nils Tiberg och hans vänner är på god väg. Trädgårdsodling, djurskötsel och skogsvård, integration och arbetsmarknadsinsatser, allt detta samsas nu i en växande verksamhet som inom kort knoppar av sig i ett ekonomiskt kooperativ med namnet Grogrund. Från ax till limpa brukar man säga när man ska beskriva en utveckling. Och i det här fallet började allt 1996. ? Då startade vi kretsloppsfö-reningen med namnet Mask-ringen, berättar Nils Tiberg. Vi hälsar på i Bergnäsets bageri där han sedan i januari finns med ett järngäng som tillsammans bakar hälsobröd på dinkel, en oförädlad urgammal vetesort från Faraos tid som ger ett fullödigt bröd. Lärlingsutbildning ? Jag är god vän med Roland Niska, säger Nils och berättar att denne, ägaren av Bergnäsets bageri, var villig att släppa in föreningen för att baka i hans fabrikslokaler på Bergnäset. ? Vi har gått en sorts lärlingsutbildning i bakandets konst hos Roland, berättar Nils som förtäljer att man bakar två dagar i veckan men att det kan bli en utvidgning. Hälsobagarna, som fungerar som allt från marknadsförare till brödutkörare heter Ali Alradai från Jemen och Ahmed Rashid som kommer från Iran samt Federico Cuellar vilken är utbildad till agronom. En av tankarna bakom Hälsogårdens koncept är att erbjuda invandrade utbildning och arbete. I det storskaliga och snabba samhälle vi lever i nuförtiden känner många förlusten av sitt ursprung och rötter. När moroten från affären inte smakar morot längre och har rest kanske ända från Italien slår något back i maskineriet. Så var det för kretsloppsföreningens folk som ute i Gäddvik i dag odlar ekologiska grönsaker, har frigående höns samt får, tar på sig uppdrag i landskapsvård samt skogsvård som exempelvis röjning och plantering. Funderar på ett kafé ? Och så funderar vi på att starta ett kafé, säger Nils och hans bagarkamrater. Man hoppas på hjälp av kommunen, som varit och är behjälplig i andra sammanhang rörande föreningen. I dag är allmänhetens intresse stort för föreningens verksamhet. Tanken om hållbar utveckling tilltalar många, den sociala gemenskapstanken likaså. Att Tiberg och hans kamraters arbete kommer att utvecklas är bland andra Federico Cuellar säker på. ? Vi är inga pionjärer i den meningen, vad vi däremot är så är det en del av en global rörelse som arbetar för att återta kvalitén. Smaka på brödet och det förmedlar vad det handlar om, säger Federico och sveper sista kaffe-skvätten innan han återgår till gemenskapen med kamraterna i bageriet. Nu ska det bakas fruktbröd och baguetter som sen landar doftande varma hos företag och verksamheter som upplåter sina rum för tillfällig försäljning . Vi frågade Federico hur han tror verksamheten ser ut om tio år. ? Då finns det en väl utbyggd produktion av närproducerat som försörjer Luleå, inget tvivel om den saken, folk vill ha bra kvalité. De vill exempelvis köpa köttet från djuret som vuxit upp i det egna området. Problemet i dag är inte att bli av med varorna utan det är att det finns för få djärva entreprenörer.