Gammelstad vill rädda andra världsarv

Ett världsarv sträcker ut en hand till ett annat, 360 mil bort. På söndag väntar en kväll i vänskapens tecken som en del av Gammelstads 20-årsjubileum som världsarv, och Duo tog ett snack med projektledaren Erik Enström.

DANSANT. Flamencodansaren Sheila Runa uppträder som en del av konserten "Palmyra."

DANSANT. Flamencodansaren Sheila Runa uppträder som en del av konserten "Palmyra."

Foto: John Flury

Luleå2016-08-06 06:00

1 Vad är det som ska hända på söndag?

– Det blir en helkväll på Hägnan där vi i egenskap av världsarv lyfter fram Palmyra, ett syriskt världsarv som är i kris just nu. Bland annat spelar folktrion Smått och grått, delvis Luleåbaserade Evighetens orkester, och så Bahur Ghazi som med sitt schweiziska band kommer att framföra konserten ”Palmyra”. Dessutom blir det mat, bokbuss och marknad med rättvisehandel. Filmskaparen Amer Alis två dokumentärer om att komma som flykting till Boden kommer också att visas.

2 Vem är Bahur Ghazi?

– Han brukar kallas lite av ett underbarn. Han växte upp i Syrien och började spela oud – arabisk luta – som liten. Han lärde sig själv tills han träffade en oudmästare från Kairo och provspelade för honom. Mästaren tyckte att han spelade fantastiskt, men behövde lite teknik. Så han flyttade till Egypten för att studera, och det som normalt tar två år att lära sig läste han in på ett halvår. Senare tvingades han fly från Syrien, och hamnade i Schweiz. Nu har han dragit ihop ett band som spelar arabisk jazz med avstamp i Palmyra och tankar om medmänsklighet. I ensemblen finns också en koreograf och flamencodansös.

3 Varför gör ni det här?

– Vi sträcker ut en hand från ett världsarv till ett annat. Tack vare att Palmyra är just ett världsarv är det ganska lätt att göra kopplingen till Gammelstad. Det är en ruinstad i Syrien; den har varit ett världsarv länge, men har nu blivit sönderbombad av IS. Palmyra har blivit en symbol för de fruktansvärda sprängningar som sker just nu, och kulturminnen som riskerar att förstöras. Historien, att kunna visa hur det var förr, är otroligt viktig. Vi bevarar vår historia här i Gammelstad, och i Syrien försöker man göra detsamma – men det är svårt med tanke på vad som händer där just nu.

4 Inträdet är fritt på söndag, men besökare uppmuntras att skänka en slant. Var hamnar pengarna?

– De går till Unescos arbete för att värna och skydda hotade världsarv.

5 Har ni något mål för insamligen?

– Nej – ju mer desto bättre. Vi har haft många tankar om tillgänglighet när vi planerat det här, att alla ska kunna komma hit. Därför har vi också ordnat gratisbussar – i första hand från de olika asylboendena, men vi nekar ju ingen som vill åka med.

6 Varför ska man komma på det här?

– Först och främst för att visa att man är en medmänniska och sträcka ut en hand. Det skulle också kunna vara en kväll med nya intryck. Jag törs nästan lova att ingen besökare kommer att ha sett eller hört exakt det här förut, för vi blandar intryck från väldigt olika håll.

7 Kvällen är en del av Gammelstads 20-årsjubileum som världsarv. Vad händer härnäst i firandet?

– Sommaren har mest handlat om att luta sig tillbaka och njuta av världsarvet, och när vi nu går in i höstperioden hamnar fokus på världsarvet ur ett omvärldsperspektiv. Bland annat arrangerar vi en världsarvskonferens, en retrospektivutställning och så ett stort finalkalas den 7 december. Under ”Luleå i nytt ljus” syns firandet dels inne i stan, och dels ute i världsarvet. I december blir avslutas också fototävlingen som pågått hela året, och virtuella verklighetsprojektet Anno 1500 blir klart att användas.

8 Hur går jubilerandet hittills?

– Målet har varit att lyfta fram världsarvet, egentligen främst för Luleåborna – att visa att det finns något unikt här. Och hittills har vi sett ökade besökssiffror och ökat medialt intresse. Så det går jättebra.

Från världsarv till världsarv

Evenemanget går av stapeln den 7 augusti mellan 17 och 22.

Uppträder gör Smått och grått (18.00), Evighetens orkester (19.15) och Bahur Ghazi med vänner (20.30).

Dessutom visas Amer Alis dokumentärer ”Barndomsminnen” och ”Från döden till livet” under hela kvällen. Filmerna handlar om livet på flyktingförläggningen i Boden, där filmskaparen själv hamnade efter flykten från Syrien.

Inträdet är fritt, men besökare uppmuntras att skänka en slant till Unesco.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om