Gammalt grus blir som nytt
Gammalt grus blir nytt. Ett projekt som går ut på att återvinna halkbekämpningsmaterial är på gång i Luleå. Enligt gatuchefen Göran Gabrielsson är det inte frågan om någon ren ekonomisk besparing. - Det är en miljösatsning, säger han.
- Det går ut på att återvinna gruset som vi använder som halkbekämpningsmaterial, säger Göran Gabrielsson.
Redan i dagsläget återvinns gruset, som för övrigt är makadam, i ganska stor utsträckning. Det som sopas upp från bostadsområden och gång- och cykelvägar blir till utfyllnadsmaterial. Någon mellanlagring behövs i princip inte utan det körs oftast direkt till platsen.
- Det kan till exempel vara frågan om att fylla ut marken vid en skjutbana eller en ridväg. Just nu går det mesta som fyllnad till VA-ledningsjobben som pågår på Hertsön, säger Göran Gabrielsson.
Allt återvinns
Gruset som sopas upp från större trafikleder, typ Bodenvägen, Hertsövägen samt Svartöleden, skickas i dagsläget till Norrlands jord och miljö där det sedan blir kvar.
Det nya i det hela är att allt grus och sand som sopas upp siktas, separeras och renas från föroreningar och skräp i en mobil siktanläggning.
- Föroreningarna som det är frågan om är olja som läckt från bilar och metaller och organiska föreningar. Föroreningsmängden är inte alldeles upprörande, men det finns en oro för den, säger Göran Gabrielsson.
Drygt 95 procent av materialet som hamnar i siktanläggningen återvinns, resterande fem procent är finmaterial som föroreningar fastnat i. Detta i sin tur skickas för omhändetagande.
Hälften sopas upp
Än så länge är det inte klart var den mobila siktanläggningen, som för tillfället står i Umeå, ska placeras, men det lutar åt snötippen på Porsön där gruset också i sådana fall mellanlagras.
Årligen läggs det ut 7.000-8.000 ton sand och grus i Luleå. Ungefär hälften av allt sopas upp.
- Resten blir kvar i diken, slänter och på gräsytor. Att sopa upp allt från gräsytor går inte då matjorden riskerar att åka med, säger Göran Gabrielsson.
Någon ren ekonomisk besparing är det inte frågan om, i stället är det miljön som sparas.
- Det kostar oss 200.000 kronor mer per år att återvinna gruset än vad det kostar att köpa in nytt. Att återvinna materialet är en miljösatsning, säger Göran Gabrielsson.
Inte förrän 2008 drar EU- projektet, som fått ett bidrag på drygt fem miljoner kronor, igång i Luleå. Orsaken till dröjsmålet är att mellanlagringsplatsen inte är färdig.
Så jobbar vi med nyheter