Fyra turbulenta år är över

En turbulent mandatperiod, det är det minsta man kan säga om de senaste fyra åren i landstinget. Kravet på att öppna det stängda BB i Kiruna fick flera partier att svänga fram och tillbaka i sina ställningstaganden. Och många partier var splittrade. Frågan hade en närmast förlamande inverkan på politiken.
Redan direkt efter valet i september 2002 uppstod oklarheter. I valrörelsen hade både miljöpartiet och vänsterpartiet att kämpa för att BB i Kiruna skulle öppnas. Socialdemokraterna hade en annan åsikt. Och det skapade problem när de tre partierna skulle komma överens om hur de tillsammans skulle styra landstinget.
De hade inte förhandlat klart innan de började samregera. Det skapade slitningar mellan partierna nästan på en gång. Till det kom att sjukvårdspartiet, centern, kristdemokraterna och moderaterna krävde att BB i Kiruna skulle öppnas. Folkpartiet var det enda parti som hela tiden höll samma linje: nej till att öppna BB.
Vid vartenda möte som landstingsfullmäktige hade kom motioner, förslag, på olika lösningar för att BB i Kiruna skulle öppnas. Bland annat krävde flera partier att man skulle lägga ut BB-verksamheten på entreprenad som ett sätt att få tillbaka förlossningsverksamheten.
Men förslagen röstades bort av tre styrande partierna, socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Samtidigt ökade trycket på politikerna från BB-föreningen i Kiruna som uppvaktade politikerna i landstinget.

BB öppnas
Till slut blev trycket för stort för socialdemokraterna. Vid ett sammanträde i november 2003 fattades beslut om att BB i Kiruna skulle öppnas innan den 1 september 2004. I beslutet ingick att förlossningsverksamheten skulle vara öppen 42 veckor per år.
Beslutet fick Socialstyrelsen att utreda förutsättningarna förr att BB i Kiruna skulle kunna öppnas. I april 2004 presenterade Socialstyrelsen sin utredning. I den avrådde man landstinget från att öppna BB i Kiruna. Enligt Socialstyrelsen skulle "två BB i Malmfälten sänka kvaliteten och säkerheten för nyfödda.". Det motiverades med att personalen inte skulle få tillräcklig kompetens när det gällde komplicerade fall eftersom få barn skulle födas på de båda BB-avdelningarna.

BB öppnas inte
Efter att ha konstaterat det presenterade Socialstyrelsen en kravlista för att gå med på att BB öppnades. Där ingick specialistkompetent barnläkare, narkosläkare och bakjourskompetent gynekolog och kirurg.
Socialstyrelsens utredning fick politiska konsekvenser. Socialdemokraterna bestämde sig för att säga nej till öppnandet av BB och hänvisade till Socialstyrelsen.
Det fick de båda samverkanspartierna, vänsterpartiet och miljöpartiet, att agera. De menade att socialdemokraterna brutit samarbetet genom att säga nej till BB i Kiruna. Partierna hotade också med att söka samarbete med andra partier.
Konflikten skapade en ny konflikt mellan den socialdemokratiska landstingsgruppen och partiets distriktsstyrelse med riksdagsledamoten Kristina Zakrisson i spetsen.
Zakrisson krävde att landstingsgruppen skulle fullfölja det avtal som man ingått med vänsterpartiet och miljöpartiet. Landstingsrådet Yvonne Stålnacke ville dock inte ändra åsikt i frågan. Därför tog hon konsekvensen av sitt ställningstagande och början av juni 2004 lämnade hon sitt uppdrag. Hon efterträddes av Kent Ögren som den högsta politikern i landstinget.
Han deklarerade att beslutet att öppna BB skulle gälla.

Läkarrekrytering
Nu började en jakt för att rekrytera de läkare som behövdes för att man skulle kunna driva verksamheten. Det handlade bland annat om en barnläkare som hade kompetens i neonatal, problem med för tidigt födda. Dessutom krävdes det en medicinskt ansvarig gynekolog.
Landstinget fick inte några kvalificerade sökande och då anlitades ett konsultföretag, specialiserat på rekrytering av specialister. De lyckades få fram de läkare som krävdes för att man skulle få igång verksamheten. Men en efter en av dem hoppade av.
Utsikten att BB i Kiruna skulle öppnas minskade alltmer. I det läget började landstingspolitikerna ändra åsikt än en gång. Den styrande majoriteten talade nu om att det var lika bra att inse fakta: rekryteringen av läkare hade misslyckats trots en rad åtgärder.
I det läget föreslog landstingsledningen att skrota planerna på att öppna BB i Kiruna. I förslaget ingick en upprustning av sjukhuset.
Frågan skulle avgöras vid ett landstingsfullmäktige i slutet av augusti 2005. I samband med det mötet begärde sjukvårdspartiet återremiss. Partiet ville utreda frågan om entreprenad.
För att förslaget skulle gå igenom krävdes 23 röster, en tredjedel av de 68 ledamöter som var närvarande. Vid omröstningen revolterade tre moderater mot gruppledaren Maria Salmgren. I hennes frånvaro gick de ifrån en tidigare överenskommelse inom partiet och röstade för återremiss.

Ingen återremiss
Men förslaget gick ändå inte genom på grund av att en sjukvårdspartist lade ned sin röst. Därmed föll sjukvårdspartiets förslag på återremiss. Sedan fattade fullmäktige beslut att riva upp det tidigare beslutet att öppna BB i Kiruna.
Det var inte bara BB-frågan som väckte uppmärksamhet i landstinget under de gångna fyra åren, det gjorde också turerna kring narkosläkaren Anders Mansten i Piteå. Landstingsledningen menade att Mansten inte följde de regler som gäller för anställda. Det handlade bland annat om att Mansten i en insändare skrivit om en patient som gick att identifiera.
Enligt landstinget var uppgifterna dessutom fel. En tredje punkt gällde att Mansten skulle ha brutit mot en överenskommelse som han fattat med landstinget. Med det som motiveringen sades Mansten upp från sin tjänst.

Felaktig uppsägning
Senare sade landstinget att uppsägningen var felaktig men att han ändå inte fick tillbaka sin tjänst.
Enligt Mansten själv sades han upp på grund av sina åsikter som han visat bland annat i insändare.
Mansten fick ett avgångsvederlag på drygt två miljoner kronor. Samtidigt fick han erbjudande att komma med i folkpartiet. Vid ett provval placerade han sig som andra namn på partiets landstingslista.
Det betyder att han mest troligt kommer att sitta med i landstingsfullmäktige efter valet.