Fullspäckat och mångkulturellt

När Luleå står som värd för två intensiva dagar för att uppmärksamma mänskliga rättigheter, bjuds inte bara på nysnö och sol, utan också på kulturell mångfald.  3.800 deltagare har anmält sitt intresse, vilket gör MR-dagarna i Luleå till de största någonsin.

OM URFOLKENS RÄTTIGHETER. Huvudtalare under invigningen var Victoria Tauli-Corpuz från Filippinerna. Hon är ordförande i FN:s permanenta urfolksråd och en av de drivande bakom urfolksdeklarationen.

OM URFOLKENS RÄTTIGHETER. Huvudtalare under invigningen var Victoria Tauli-Corpuz från Filippinerna. Hon är ordförande i FN:s permanenta urfolksråd och en av de drivande bakom urfolksdeklarationen.

Foto: Petra Isaksson

LULEÅ2008-11-14 06:00
MR-dagarna arrangeras av ett tiotal frivilligorgansationer sedan 2000 och är nordens största forum för diskussioner och belysande av mänskliga rättigheter. Kulturens hus är huvudmötesplats, men med 150 punkter på programmet tas också gymnasiebyn, stadshuset, landstingshuset och Filmstaden i anspråk. - Den som tror att en människa är för liten för att göra skillnad har aldrig haft en mygga i sovrummet, sade Ylva Löwenborg, regionchef för Röda Korset bland annat i sitt invigningstal. Tuggummituggande renar
Att besökarna befinner sig i ett flerspråkigt och mångkulturellt Norrbotten slogs fast direkt. Invigningsceremonien inleddes av att Johan Märak, Simon Marainen och Natalja Osipova jojkade medan Gun Olofsson sjöng uttrycksfullt på meänkieli från olika hörn i Kulturens hus stora sal. Samtidigt släntrade fyra tuggummituggande renar in på scenen i form av performancegruppen Blast från Haparanda och Torneå, som vid det här laget har vant oss vid det oväntade.Denna effektfulla öppning följdes av de stora Alla-Kören, bestående av elever från Gymnasieskolans estetiska program, Gymnasiebyns personalkör och Svartöstadsskolans tredje- och fjärdeklasser under ledning av Monica Åslund. Ett storartat välkomnande!Huvudtalare var Victoria Tauli-Corpuz från Filippinerna, en av de drivande bakom FN:s deklaration för urfolken och numera ordförande i FN:s permanenta urfolksråd. Hon berättade bland annat om vägen mot urfolksdeklarationen som efter nästan 30 års diskussioner och arbete till slut antogs av Förenta nationerna 2007. - Nu står vi inför nästa steg, nu måste vi övervaka att den verkligen också genomförs. Det är svårare, sade Victoria Tauli-Corpuz och gav ett exempel.- Vi hade stort stöd för vårt arbete med deklarationen från de nordiska länderna. Men när Norge för en tid sedan bestämde sig för att ge pengar för att minska skövlingen av regnskogarna som ett led i världens klimatarbete hade regeringsföreträdare svårt att acceptera att urfolksdeklarationen skulle bli ett ramverk för arbetet. Det vore naturligt, eftersom det historiskt sett är urfolk som tagit hand om dessa skogar. Men plötsligt uppfattades deklarationen som ett hinder i arbetet, sade Victoria Tauli-Corpuz.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!