Videon är inte längre tillgänglig
Trots att det snart är jullov för klass 9c på Norrskenets friskola håller eleverna ångan uppe. På schemat står det svenska och de tränar inför det nationella provet, delen som handlar om att leda ett samtal.
– Tidigare har vi testat gamla prov, inget moment är svårt, säger Lars-Hampus Andersson där han sitter tillsammans med några klasskamrater.
Snart är det dags för betyg. Tor Ehola säger att hans stämmer med nivån på kunskaperna och ansträngningarna. Skolan tillämpar betygsvarning vilket innebär att eleverna får veta om de riskerar att sänka ett betyg i något ämne. Betygsvarning delas till exempel ut om de inte lämnar in en uppgift i tid.
– Jag har inte haft betygsvarning i något ämne, säger Tor Ehola.
– Jag fick i tyska i åttan, men jag jobbade upp det och fick godkänt, säger Lars-Hampus Andersson.
Suget inte detsamma
Killarna känner till raset i kunskapstestet Pisa. Inte heller de vet varför svenska elever har allt sämre kunskaper men de misstänker att den nya tekniken bär en stor del av ansvaret.
– Du har skype och du har spel, suget att göra läxor är inte detsamma. Datorn där hemma är alltid igång, säger Tim Marieta Johansson.
Tor Ehola instämmer, datorer och mobiler tar tid från skolarbetet, han själv gillar att spela dataspel.
– Men jag har lärt mig att prioritera och får klart mina skoluppgifter, säger han.
Samtidigt påpekar de att teknologin utvecklas i samma takt i andra länder.
– Men det är ett störningsmoment, säger Lars-Hampus Andersson.
Roligt men komplext
Klassens mentor Mikael Mattsson är även mattelärare. Han beskriver yrket som roligt men ganska tungt och komplext. Läraren ska ställa krav men inte för hårda, eleverna måste pressas men inte heller det för hårt.
– Som lärare måste du få eleverna med dig. Det riktiga lärandet får man i samma lag, det är då man får engagemanget och den inre motivationen och inte bara det yttre för betygen. Det är inte svårt att visa hur det är, men att få det att sitta kvar. Och det får du inte om du inte har rätt stämning i klassen, då riskerar du att få lägre kunskaper, säger han.
Mikael Mattsson styrker uppgifterna från Pisatestet som pekar på att svenska elevers kunskaper i läsförståelse dalat.
– Förut kunde man lämna ut läsning och sen kunde eleverna det. Nu måste man själv göra texten levande. Varför vet jag inte, men själv är jag till exempel slöare hemma på att träna läsning med mina barn. Jag tror att intresset för läsning är mindre då intresset för snabba medier är större. Jag tror inte att undervisningen skiljer sig, men eleverna tar till sig kunskaper sämre.
Ett lyft
På Norrskenets friskola arbetar mattelärarna sedan två år tillbaka med kollegial handledning/formativ bedömning, Mikael Mattsson ser det som ett lyft liksom rektorn Jörgen Stenmark. Målsättningen är att alla lärare ska inkluderas.
– Det jag kan göra som rektor för att ytterligare förbättra skolan är att skapa yttre förutsättningar för lärandet, se till att eleverna trivs och mår bra. Men också att se till att det finns rätt kompetens på rätt plats, att styra resurserna dit behovet finns. Det är ett ständigt och viktigt arbete, säger Jörgen Stenmark.
Läs mer i morgondagens Kuriren om vad politikerna anser krävs för att vända de vikande kunskaperna. Även lärarfacken tycker till.