Det var inte så att hon misstrivdes på sina tidigare jobb. Det var bara det att hon kände att hon ville något nytt, något mer.
– Och jag ville vila hjärnan. Jobbar man som säljare vilket jag främst varit i livet, etablerar kontakter, jobbar på nya idéer hela tiden och bygger nätverk är man helt slut i huvudet när man kommer hem. Jag gillade verkligen att jobba med att sälja tjänster, allt från träning till media, men det åt också upp en hel del av mig.
När en av cheferna på ett gym i stan hon jobbade på i början av pandemin sa "Frida, är det här verkligen din dröm, är det här vad du vill innerst inne?" kom hennes svar rätt snabbt.
– Nej. Jag ville något mer.
Frida med kollegor permitterades och hon fick hon tid att tänka lite mer framtid. Hon beslutade sig för att säga upp sig.
– Jag hade ingen aning om vart jag skulle, bara att jag skulle testa någon ny bana. Var aldrig orolig jag inte skulle hitta något nytt, det finns en handlingskraft i mig jag litar på.
Arbetslösheten skulle börja gälla den första augusti 2020. Under sommaren pulade hon på och tog ut lite extra semester. Fixade en del hemma i huset i Bensbyn där hon bor med sambon Tony och sonen Frank. I slutet av juli åkte de upp till Tonys mammas hus i Tornedalen.
– Och vet du, när jag stod och packade bilen där slog det mig. Jag vill bli målare! Jag ropade till Tony och sa det som om det vare en självklarhet, och han vet hur jag är. Bestämmer jag mig för något, då genomför jag det.
Första augusti kom och hon stegade in på Arbetsförmedlingen i Luleå. Där fick hon tips och hjälp förstå vilka alternativ på vägar till målet med måleriyrket hon hade.
– De rekommenderade en 15 månader lång utbildning i Hedenäset, norr om Övertorneå. Sagt och gjort. Som tur var hade jag stödet från Tony som tog hela biten hemma med sonen, som jag har med en annan man, och allt. Utan honom hade ju det här aldrig gått. Jag var där uppe varje vecka från måndag till fredag.
För Frida blev det en personlig resa på många plan.
– Jag satt plötsligt i en etta i Övertorneå, själv. Jag har aldrig bott själv i hela mitt liv. Antingen har det varit med pojkvänner eller kompisar. Sedan bestämde jag mig för en strategi i det sociala på skolan som var ny för mig. Istället för att alltid surra, vara utåtriktad och ta ansvar för en trivsam atmosfär som jag alltid brukar göra, var jag tyst. Jag var i min egen bubbla. Gick på långa promenader på luncherna och fokuserade på utbildningen. Inget mer. Det var en skön vila för huvudet.
Samma sak vittnar hon om i dag; att hon som målare har betydligt mer egentid i tystnad och styr sin egen dag i stor utsträckning. Hon stortrivs på firman hon är på och surrar gärna med kollegor, men hon får tid att vara mer inåt och lugn än i hennes tidigare yrken.
– Just det utåtriktade är skönt att slippa. Och känslan att göra klart. Som säljare var jag alltid på språng och på gång med något nytt. Det fanns liksom inget slut. Här vet jag att det ska täckas, spacklas, putsas, målas och så vidare. När det är klart är det klart. Det är väldigt skönt för hjärnan.
På hemmaplan berättar hon att det är stor skillnad vad gäller hennes energi.
– Tony blir galen på mig regelbundet. Han har ett sånt där krävande jobb för hjärnan som jag hade tidigare och vill, som jag ville mest tidigare, vila efter han kommit hem. Jag kommer hem med mängder av energi kvar. Jag drar i gång renoveringar och håller på. Märker även hur jag läser längre sagor för sonen, hur orken finns kvar mer i dag än förr.
Just det är något hon vill uppmana andra att tänka kring.
– Vad vill du använda din energi till? Om än du kanske inte kan ändra yrke kanske du kan ändra på något i ditt privatliv? Jag vet jag är privilegierad som kunde byta yrkesbana, ha stöd hela vägen hemifrån praktiskt, ekonomiskt och känslomässigt, och att jag nu kan stå här i ett nytt yrke med runt 10 000 kronor mindre i månaden och ändå klara mig. Det är inte alla som kan det, men kanske det finns andra vägar att ta?
Det här är inte första gången hon byter inriktning i livet tror hon.
– Jag är 38 år nu, ska jobba i 30 år till. Det skulle inte förvåna mig om jag hinner ha åtminstone tre olika jobb till. Jag känner mig fri. Vill jag plugga till läkare om fem år gör jag det, vill jag något annat ska jag göra allt för att få göra just det.
Vad är den största vinsten med att du bytte bana, skulle du säga?
– Glädjen. Och lugnet i huvudet. Slippa det där surret och stressen. Det är enormt befriande.