Framtidstro ökar mjölkflödet i norr

Tuffa år vänds nu i lust att investera bland mjölkproducenterna i Norrbotten.
Nya smarta bygglösningar och konsumenternas köptrohet mot de lokala aktörerna gör att framtidstron i branschen här i norr är på väg att öka.
Det kanske inte blir så många fler mjölkgårdar men de blir större och får nya koncept.
I torsdags samlade branschorganisationen Svensk Mjölk länets mjölkbönder till en investeringsdag.

LULEÅ2007-02-12 06:00
I Norrbotten finns i dagsläget cirka 200 mjölkbönder. Dessa har i snitt 39 kor vardera. Riksgenomsnittet ligger på 51 kor. Under kvotåret 2005/2006 levererade länets mjölkgårdar 63 miljoner kilo mjölk. Ett kuriosum är att landets samtliga mjölkgårdar tillsammans omsätter lika mycket som exempelvis Vin & Sprit!
I torsdags hade cirka 50 mjölkbönder från Norrbotten bänkat sig till en branschdag i Luleå som deras och den svenska mejeriindustrins branschorganisation Svensk Mjölk inbjudit till. En dag då frågor som bra bygglösningar och mjölkgårdars lönsamhet var uppe till diskussion, bland annat.
- Det finns goda förutsättningar för verksamheten i dag. Vi behöver få mellan 1.000-1.200 nya koplatser i Norrmejeriers upptagningsområde Norrbotten och Västerbotten. För Norrbotten handlar det om 400 koplatser, varje år, berättade Norrmejeriers VD Bo Rasmussen.

Köptrogna norrbottningar
Att det målet ska kunna uppnås är han säker på, inte minst eftersom de norrbottniska konsumenterna är mycket köptrogna mot det som närproduceras. Man är rädda om det öppna landskapet.
Alla branscher utvecklas. Så också böndernas verksamheter. Det gäller att nå en bra lönsamhet med bra arbetsvillkor och när man ska utöka eller bygga nytt så finns vinster att göra genom att våga tänka och testa nytt. Byggkonsulten Erik Fagerberg från Dalarna är specialiserad på djurstallar.

Oisolerat går bra
- Jag propagerar mycket för oisolerade stallar. En bygginvestering som skulle bli 15-20 procent billigare. Det finns redan i dag på sina håll men om det ska bli mer då behövs att bönderna tänker nytt, menar Fagerberg.
- Det är människan som fryser inte djuret. En ko i sig generar väldigt mycket värme, de blir lite av sina egna element menar Fagerberg. För att en ko ska börja kosta utöver normalnivån så måste det bli temperaturnivåer på nedåt minus 30 grader.
I Röbäcksdalen i Umeå pågår nu praktisk forskning med oisolerad och isolerad ladugård. Ett försök som så småningom ska leverera intressanta data.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om