"Frågan måste lyftas till politisk nivå"

Kurirens granskning av läkaren som försökte köpa sex av patienter blottlägger stora brister i Socialstyrelsens tillsyn.- Nu måste frågan lyftas till en politisk nivå, säger Synnöve Ödegård, patientsäkerhetsexpert.

FRÅGA FÖR POLITIKEN. Synnöve Ödegård, forskare i patientsäkerhet, tycker att socialminister Göran Hägglund ska redogöra för vad han tänker göra åt bristerna som visat sig i Kurirens granskning av Socialstyrelsens arbete.Foto: KTH

FRÅGA FÖR POLITIKEN. Synnöve Ödegård, forskare i patientsäkerhet, tycker att socialminister Göran Hägglund ska redogöra för vad han tänker göra åt bristerna som visat sig i Kurirens granskning av Socialstyrelsens arbete.Foto: KTH

Foto:

Luleå2011-11-08 06:00

Kurirens avslöjande den 21 oktober att en läkare i december 2009, då anställd vid en vårdcentral i Norrbotten, försökte pressa en patient och hennes väninna att sälja sexuella tjänster mot betalning i narkotikaklassade läkemedel. Försöken till sexköp kom som en överraskning för Socialstyrelsen, trots att myndigheten utrett läkaren i mer än ett och ett halvt år.

Synnöve Ödegård, forskare vid Kungliga tekniska högskolans avdelning för patientsäkerhet, menar att Kurirens granskning blottlägger problem som kan sätta Socialstyrelsens förtroende på spel.

- Det handlar inte enbart om det förfärliga som har hänt hos er, utan gäller alla händelser inom vården som ska utredas, säger hon.

Större uppdrag
Enligt Synnöve Ödegård kan en del av förklaringen till bristerna vara den förändring som myndigheten genomgått på kort tid. Den 1 januari 2011, när den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft, tog Socialstyrelsen över patientklagomålen från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Året före tog Socialstyrelsen över tillsynen för socialtjänsten från länsstyrelserna.

- Att det skulle kunna uppstå problem i samband med dessa förändringar borde man ha kunnat förutse. Man kan fråga sig om det fanns förutsättningar att hinna rekrytera personal och inte minst att utbilda dessa, säger Synnöve Ödegård.

I den nya patientsäkerhetslagen läggs också ett större ansvar på hälso- och sjukvården att själv utreda brister, misstag och fel i vården. Ansvaret för att granska dessa utredningar ligger på Socialstyrelsen.

-  De som ska granska utredningarna måste ha utbildning som svarar upp mot kraven som ställs på en sådan uppgift. Inom vården ökar kunskapen på patientsäkerhetsområdet. Fler och fler landsting ser behovet av kompetensutveckling, det ser vi genom ansökningarna till våra utbildningar på KTH, säger Synnöve Ödegård.

Ministerns ansvar
Hon tycker att det är dags att socialminister Göran Hägglund kliver fram.

- För att få stuns i debatten måste frågan lyftas till en politisk nivå. Hur beskriver departementet Socialstyrelsens möjligheter att utföra uppdraget? När man fattade beslutet om den nya lagen, tog man då tillräcklig hänsyn till vad den nya arbetsbelastningen skulle innebära? Man måste ställa sig frågan: vilka är förutsättningarna organisatoriskt, kompetensmässigt och i tid?

Synnöve Ödegård understryker att hon inte ursäktar Socialstyrelsens agerande i fallet Kuriren har granskat. Snarare handlar det om att söka förklaringar till bristerna.

-  Allmänhetens tilltro till vården och dess granskare är avgörande. Ingen önskar ökade polisanmälningar när det gäller misstag i vården, vilket kan bli följden av bristande tilltro. För vården gäller det att ha kompetens att analysera det som hänt, ta klagomål på allvar och framförallt be dem som drabbats om ursäkt. Socialstyrelsens granskningsuppdrag ställer höga krav på handläggarna. De brister ni har uppmärksammat kan till en del ha sin förklaring i bristande förutsättningar för Socialstyrelsen att utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt, säger Synnöve Ödegård.

Kuriren har upprepade gånger utan framgång sökt socialminister Göran Hägglund (KD) för en intervju.

Bakgrund:

■ Kuriren avslöjade den 21 oktober 2011 att en läkare i december 2009, då anställd vid en vårdcentral i Norrbottens läns landsting, via e-post försökte pressa en kvinna och hennes väninna att sälja sexuella tjänster. Som betalning erbjöd läkaren narkotikaklassade läkemedel. Uppgifterna om försök till sexköp kom som en överraskning för Socialstyrelsen, trots att myndigheten utrett läkaren i mer än ett och ett halvt år.

■ Kurirens granskning har blottlagt stora brister i Socialstyrelsens arbete. Tillsynsenheten i Umeå avstod från att be Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, dra in läkarens legitimation under utredningstiden. Utredarna kontaktade heller aldrig de drabbade patienterna, utan köpte läkarens historia rakt av. Utredningen landade i förslaget att låta läkaren behålla legitimationen med tre års prövotid.

■ Kurirens avslöjande ledde till

att Socialstyrelsen nu gör om utredningen. Myndigheten ska lämna ett förslag till HSAN, som fattar det formella beslutet om läkarens framtid. Det kan handla om att frånta honom legitimationen.

■ Kurirens avslöjande har också fått polis och åklagare att agera. Sedan tidigare finns det en polisanmälan om narkotikabrott upprättad.

■ Det är sedan tidigare känt att läkaren i december 2009 skickade sms och mms med sexuellt innehåll till två patienter. Han har också skrivit ut stora mängder narkotikaklassade läkemedel till missbrukare. Läkarens sms och mms användes för att pressa honom att skriva ut mer.

■ Två personer har intensivvårdats efter att ha överdoserat opiater från läkaren.

■ Läkaren har under pågående utredning arbetat för två olika bemanningsföretag samt anställts vid en vårdcentral i Västerbotten. Efter Kurirens publicering av läkarens sexköpsmejl valde Leif Persson, primärvårdschef i Västerbottens läns landsting, att säga upp honom med omedelbar verkan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om