– Det här har hängt i luften länge, nog är vi beredda och redo. Det har sina för- och nackdelar men jag hoppas att det blir bra, säger Robert Svartholm om digitala patientjournaler.
Först ut i landet var Uppsala läns landsting som gjorde journalerna tillgängliga på nätet i november 2012.
Förändringen möttes av en del kritik från läkarhåll.
– Steget ut på nätet har vi inget emot, allt handlar om hur det införs. I Uppsala har man okritiskt lagt ut allt, även osignerade anteckningar, sade Läkarförbundets dåvarande ordförande Marie Wedin till Norrbottens-Kuriren i en artikelserie om utbyggnaden av digitala tjänster i vården.
Sedan dess har rutinerna satt sig och debatten svalnat.
– Rädslan från personalens sida är att man ska bli nedringd av patienter som läst journalen på nätet och att det ska öka arbetsbelastningen. Men på andra håll har det visat sig bli väldigt få sådana fall, säger Kristina Ernstsson, projektledare i Norrbotten.
Förändringen förutsätter att personalen skriver så att patienterna förstår innebörden. När det gäller vilka ord och uttryck som ska användas är läkarna fundersamma, enligt Robert Svartholm.
– Även om vi som de säger ska skriva på svenska så tror jag inte det leder till klarhet. Om vi skriver undre hålvenen i stället för vena cava vet inte många vad det är, säger han.
En annan fråga för läkarna är tidsåtgången. Robert Svartholm menar att systemen måste vara effektiva.
– Man vill få ett rationellt journalsystem som underlättar arbetet. Journalföring och den typen av administration stjäl oerhörda resurser, säger han.