Fortsatt flytt från byarna

Varför killarna nu drar iväg vet inte Glesbygdsverket. Däremot är det en företeelse som inte bara är tillfällig utan en trend som stärkts. ? Nu syns den även i utpräglade glesbygder. Fortfarande söker tjejer mer än killar högre utbildning. Men rimligen är det så att killarna som åker gör det för att söka utbildningar eller andra jobb, säger Mats Elg, som är Glesbygdsverkets informationschef. Förra året tappade glesbygden och landsbygden i landet 3.700 män i åldrarna 20?29 år. Så många fler flyttade därifrån än vad som flyttade dit. Bland unga kvinnor var tappet 2.300. Att exempelvis glest befolkade områden i Norrbotten tappar inte bara tjejer unga killar kan tas emot negativt. Fast Glesbygdsverkets generaldirektör Kerstin Wallin applåderar. ? Det är positivt att även pojkarna flyttar, skaffar sig utbildning och arbetslivserfarenhet. Ett viktigt arbete för regioner och kommuner är däremot att försöka få dem att återvända, uttalade hon i går. De som gör det kan vara över 50 år och ha utflyttade barn, men också barnfamiljer söker sig mot mindre befolkade boenden. Trenden framgår av Glesbygdsverkets årsbok för 2004, som nu presenterats. Den fungerar som en rapport om sakers tillstånd i glesbygd och landsbygd, och om där finns någon framtid. Ser det bättre eller sämre ut? ? Bilden är splittrad. Många landsbygder i Sverige för en blomstrande tillvaro. Men i skogsläns inland är det väldigt besvärligt, summerar Mats Elg. Klyftorna mellan olika glesbygder och landsbygder i landet växer, konstaterar Glesbygdsverket. Sett över de senaste två åren minskar befolkningen överlag i glesbygd i Norrbottenskommunerna. Undantag är glesbygd i Haparanda och Kalix, som håller ställningarna. I tätortsnära landsbygd, med 5?45 minuters pendelsträcka i bil, ökar befolkningen kring Luleå. Husbyggen i en by som Rutvik kan spela in. I Piteå ökade befolkningen i sådana här byar rejält förra året. Kommuner som Boden, Överkalix, Pajala och Arjeplog står oförändrat, utslaget på båda åren 2002 och 2003. Sticker ut gör Gällivare. Samtidigt som tätorten krymper i befolkning har folkmängden i tätortsnära landsbygd ökat med 128 personer på två år. ? Det ligger litet av attraktion att bo så här, nära till tätort men ändå friheten nära naturen. Men jag vet inte vad ökningen kan bero på. Det jag tänker närmast på är att det byggts i Tjautjas, där det byggts, det finns tillväxt och folk har skaffat bredband. Det händer en del, säger Gällivares kommunchef Mikael Gustafsson. I tätorterna är det blandat. Piteå stad ökar rejält. Kalix tätort ökade ifjol medan Luleå minskade något, fast på den halvön är frågan hur man räknar stadsinvånare. Många, över 13.800 personer, hamnar i kategorin tätortsnära landsbygd eftersom det är en bit till staden.

Fortsatt flytt från byarna

Nu flyttar även killarna från glesbygden.Glädjande, anser Glesbygdsverket om åderlåtningen.? Det finns ju en myt av att pojkar åker omkring på skoter och väntar på bättre tider, säger Mats Elg, Glesbygdsverket.

Nu flyttar även killarna från glesbygden.
Glädjande, anser Glesbygdsverket om åderlåtningen.
? Det finns ju en myt av att pojkar åker omkring på skoter och väntar på bättre tider, säger Mats Elg, Glesbygdsverket.