Den här veckan presenterar Malin Brännström sin avhandling vid Umeå universitets juridiska institution.
Hon har lagt äganderätten och renskötselrätten under luppen och inriktat sig särskilt mot skogsbruk och renbete. I sin avhandling beskriver Brännström intressekonflikter om skogsmarken i Norrlands inland och att de i många fall kan förlängas och till och med spädas på av bristfällig lagstiftning.
– Man har olika uppfattning om hur marken ska brukas och lagstiftningen bidrar till att konflikten inte blir löst, säger Malin Brännström.
En av de stora bristerna är att skogsvårds- och rennäringslagstiftningarna saknar tydliga bestämmelser om hänsyn och skadestånd, till skillnad från andra fastighetsrättsliga lagar.
Det gör att det blir svårare för rättighetsinnehavarna – det vill säga markägaren och rennäringsidkaren – att komma överens när de har olika uppfattning.
– Det finns egentligen inga bestämmelser om hur stor skada man får orsaka varandra. Och inga tydliga domstolsförfaranden, säger Malin Brännström.
I avhandlingen kommer Brännström också fram till att det kan behövas en särskild rättslig instans som kan pröva tvister som rör skogs- och rennäring. Den skulle kunna fungera som hyres- och arrendenämnderna och vara anpassad efter den aktuella konflikten.
En sådan instans skulle kunna bygga upp en stor kompetens och kunskap kring skogs- och rennäringsfrågor. Det vore dessutom möjligt att presentera ett antal prejudikat som skulle göra det lättare för alla parter i framtiden.
– Man kan bygga in kompetensen som man gör i hyres- och arrendenämnder och använda sig av företrädare för organisationer som kan de här frågorna väldigt bra, säger Malin Brännström.
– Det skulle finnas möjlighet att bygga ut frågorna anpassat och hantera dem fortare och billigare än i vanliga domstolar.
Eftersom den här sortens tvister sällan har ett stort värde rent ekonomiskt tycker Malin Brännström att den rättsliga hanteringen ofta blir haltande.
– Domstolarna är ganska otillgängliga för de här relativt små tvisterna. Beloppen är små, så de ekonomiska riskerna blir för stora.
Så att införa den här helt nya instansen skulle kunna leda till en besparing?– I alla fall för den enskilde. För staten är det ett sätt att ta ansvar för intressekonflikten.
Det sistnämnda tycker Malin Brännström är extra viktigt.
– Staten har ett överordnat ansvar. Man har skapat den här konflikten och bidragit med en otydlig lagstiftning.