Förskolan ska spara
Förskolorna i Luleå kommun ska spara pengar - 20 miljoner kronor är det tänkt. En förtätning av antalet barn per avdelning går inte att utesluta. - Det är orimligt, säger Per-Håkan Taavo på Burströmska förskolan. Särskolan förväntas spara 4,5 miljoner kronor.
ORIMLIGT FÖRSLAG. Per-Håkan Taavo är förskollärare på en av Luleås största förskolor, Burströmska. En besparing på 100.000 kronor per avdelning skulle för deras del innebära en halvtidstjänst mindre. "Orimligt", säger han.
Foto: Andreas Wälitalo
För- och grundskolechefen Eva Wennberg utreder den föreslagna besparingen då hon har ett särskilt ansvar för kommunens förskolor. Enligt henne kan det bli frågan om ett snitt på nästan 19 barn per avdelning. 2006 tog Luleå kommun beslut om att antalet barn inte skulle överstiga 17 per avdelning. - Jag vet inte vad det innebär för pedagogiken, vi tittar på det och jag vill inte föregå utredningen. En försämring blir det, men en tröst är att den pedagogiska kompetensen bland personalen är hög. Små barn och barn i behov av särskilt stöd påverkas dock mest, säger Eva Wennberg. Höjd avgift
Annat som ses över är om förskolorna skulle kunna stänga under vissa dagar av året, exempelvis för personalens kompetensutveckling. Även barnomsorgsavgiften under juli månad ses över, allt för att det inte bara ska beröra barnet på förskolan. Skolchefen håller med om att en besparing på 20 miljoner kronor skulle innebära en försämring av barnomsorgen, men han påpekar att det är frågan om hur mycket. Sett till barnpengen innebär besparingen en sänkning med 6.000 kronor per barn och år. - Luleå kommun skulle fortfarande ligga över nivån hos jämförbara kommuner. Likaså skulle antalet pedagoger per barn göra, det måste tolkas som positivt, säger Sture Bryggman. Minskad personalstyrka
Några som inte tolkar förslaget om besparingar som positivt är personalen på en av kommunens största förskolor, Burströmska. Förskolläraren Per-Håkan Taavo säger att de hört att det är frågan om 100.000 kronor per avdelning. För deras del skulle det innebära en halvtidstjänst mindre. - Att dessutom öka antalet barn är orimligt. Samtidigt är det konstigt, särskilt då man nyss pratade om att få ned barnantalet och nu ska det gå upp helt plötsligt, säger Per-Håkan Taavo. Pedagogiken blir lidande
Att pedagogiken skulle bli lidande råder det ingen tvekan om enligt honom. Alla barn skulle bli tvingade till att göra samma saker och personalen bli mer styrande. - Nu jobbar vi med inflytande och att barnen ska ta eget ansvar. Saker som vår skridskoskola och skidskola skulle bli omöjligt att bedriva, säger han och tillägger att Burströmska förskolan byggdes på 1970-talet och då för 15 barn per avdelning. Kollegan Elisabeth Engman ser inte heller några möjligheter till besparingar och fler barn. - Man måste tänka på barnen, hur det blir för dem. Jag känner själv också, ska man jobba kvar med 20-22 barn, vad blir det för pedagogisk verksamhet? säger Elisabeth Engman. Även särskolan föreslås spara, 4,5 miljoner kronor fördelat på två år. Enligt Sture Bryggman finns det många assistenter inom organisationen. - Direktivet handlade om personaltätheten. Särskolan är ett av de jobbigaste direktiven att skicka ut, det känns i maggropen då man vet vilken målgruppen det är, säger han. Besparingarna inom förskolan och särskolan är som sagt ännu ett förslag under utredning. Beslut tas av skolpolitikerna i juni.
Så jobbar vi med nyheter