Denise Bergström, 29 år, med rötterna i Klöverträsk, arbetar vid Institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå tekniska universitet. Redan under lärarutbildningen började hon intressera sig för forskning och hoppade på en doktorandtjänst när hon fick chansen.
Det hon har skrivit om i sin avhandling är bland annat hur den internationella forskningen hur man bäst lär ut engelska stämmer överens med hur det i praktiken går till i svenska skolor.
– Jag hade en känsla från min egen skoltid av att skolan och forskningen inte riktigt har samma inställning, säger hon.
Det visade sig att hon var något på spåren.
Hon intervjuade lärare, läroboksförfattare och studerade läromedel för att skaffa sig en bild av hur engelskaundervisningen går till.
Det hon kom fram till var att många såg ner på glosorna och att det ansågs gammaldags och förlegat att ge glosor i läxa.
Tvärtemot vad vetenskapen säger.
– Det som forskningen säger är både att språkinlärning behöver ske väldigt systematiskt och att det är effektivt med glosor. Det är också noga med vilka ord man lär ut, så att det inte sker slumpmässigt, och även hur man gör det. Det är till exempel viktigt att jobba mycket med repetitioner.
Orsaken till att glosor har så låg status enligt hennes slutsatser är att vi tror att barnen automatiskt ska få sitt ordförråd på fritiden genom att se på engelskspråkiga program på tv, spela dataspel och läsa böcker på engelska.
– Om vi tänker att fritiden är garanten för att eleverna lär sig engelska så blir det ju ganska ojämlikt. En del kanske gör annat på fritiden, tränar mycket eller gillar att vara utomhus. Även socioekonomiska faktorer kan spela in när det gäller hur mycket engelska du lär utanför skolan.
Forskningen visar också att den här "fritidsengelskan" som kommer oss till del kanske gör oss bättre på vardagsspråk, men att det ändå stannar vid ett ytligt lärande.
– Det har visat sig att även väldigt högpresterande elever har stora problem när de kommer till universitetet när de ska läsa mycket litteratur på engelska.
I högstadiet har eleverna två timmar engelska i veckan, berättar hon, och då är det viktigt att hinna få med sig ett rikt ordförråd från den undervisningen.
– 20 glosor i veckan tycker jag är ett bra riktmärke.
Och att lära sig ord handlar om mycket mer än att bara kunna stava dem.
– Det handlar också om att kunna semantik, hur ordet används i en mening och på ett sätt så att det låter naturligt, vilken formalitetsnivå det har och så vidare.
Glosorna ska heller inte delas ut på måfå utan det ska finnas en tydlig struktur och plan.
– Forskningen visar att du först ska lära dig de vanligaste orden i språket och sedan fortsätta med de mindre vanliga i fallande frekvens.
För detta finns verktyg och ordböcker och hon tycker också det är viktigt att läromedlen hjälper lärarna med att prioritera rätt ord.
För att förstå en text behöver man kunna 98 procent av orden, berättar hon. Det innebär att det krävs ett ordförråd på mellan 8 000 och 10 000 ord med alla dess böjningar för att kunna läsa och förstå en normalsvår engelsk text.
– Så mitt medskick till lärare är att våga använda gloslistan, att det inte är ett omodernt sätt att undervisa på.
Nu vill hon fortsätta sin forskning med fördjupade studier i klassrummen.
– I min avhandling har jag ringat in problemen. Nästa steg är att hitta bra lösningar och arbetsmetoder.