Forskare varnar för sämre kunskaper

Alla elever på högstadiet och gymnasiet i Luleå ska utrustas med varsin bärbar dator.
Forskning visar dock på ett system med negativa effekter.

POSITIVA EFFEKTER. Forskaren Håkan Fleischer säger att det prats väldigt mycket om positiva effekter med en till en. Hans studie, om än den är liten, bidrar till att nyansera bilden lite. "Om man tar in en till en och forsätter som vanligt så finns det en risk att kunskaperna blir sämre", säger han.

POSITIVA EFFEKTER. Forskaren Håkan Fleischer säger att det prats väldigt mycket om positiva effekter med en till en. Hans studie, om än den är liten, bidrar till att nyansera bilden lite. "Om man tar in en till en och forsätter som vanligt så finns det en risk att kunskaperna blir sämre", säger han.

Foto: Håkan Fleischer

Luleå2014-01-28 12:00

Systemet med en till en, en bärbar dator per elev, är inte alltid positivt. Tvärtom, visar en ny avhandling av forskaren Håkan Fleischer som undersökt hur kunskapskvalitéer kan påverkas.

– Jag ser inga tecken på att kunskapen blir djupare eller av bättre kvalité. Däremot finns en risk att kunskaperna blir ytligare.

Det Håkan Fleischer studier visar är att eleverna upplever sig mer stressade och att de tycker att det går sämre i skolan. Eleverna han pratat med är gymnasieelever som förväntas använda sina egna datorer i ganska hög utsträckning, bland annat till att söka information.

– Men de har inte riktigt förmågan att lägga upp sitt arbete så de väntar lite med att börja. Under tiden tittar de på videoklipp på nätet och blir stressade på slutet för att hinna med. Det följer med en förväntan på eleverna att de ska veta hur man hantera tiden, men de kan inte en 16-åring per automatik bara för att de får en dator.

Dessutom blir det stökigt i klassrummet, klasskompisar surfar på nätet, ropar åt varandra och vill visa videoklipp.

Tror på systemet

Trots det negativa resultatet tror Håkan Fleischer på systemet med en till en. Problemen han pekat på, menar han, beror på att kommuner implementerar en till en och sedan låter saker och ting sköta sig själva. I stället måste lärarna kompetensutvecklas i pedagogik, didaktik och teknik. Men även inom ämnena de undervisar i.

– En franska lärare till exempel som undervisar på gammalt hederligt sätt med glosböcker lär ut en franska. Men om vi tar vara på tekniken och sätter eleverna att chatta med gatusmarta ungdomar i Paris med webbkamera, som man mycket väl kan göra, då är det annan franska som lärare måste kunna förstå.

Ängslan hos lärarna

Vidare handlar det om att lärarna måste lära sig en hel del kring identitetsskapande på nätet, etik och juridik. Men även gemensamma regelverk behövs.

– Det är ganska mycket vilda västern ute i svensk skola. En lärare gör på ett sätt och en annan har helt andra ramar.

Det finns även studier kring lärarnas upplevelser av en till en, enligt Håkan Fleischer handlar det om mycket ängslan.

– Lärare som jobbat i 25 år och vet precis hur det är säger att de nu inte vet någonting.

0920/26 29 27

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om