Videon är inte längre tillgänglig
Anders Söderlund är universitetslektor på institutionen för konst, kommunikation och lärande, bakom sig har han år av forskning kring lärande och it. Han ifrågasätter om raset i kunskapstestet Pisa egentligen är något kunskapsras.
– Hur stora är stegen egentligen? Det har lite att göra med hur Pisa fungerar och är uppbyggt, Finland till exempel kanske egentligen har lika bra resultat i matte som tidigare men helt plötsligt åker de ner på grund av att någon annan har lite bättre resultat. Hur stora stegen är egentligen vet ingen, klarar du Pisa bra är du bra på att klara pisafrågor, säger han.
Han påpekar att skolans huvuduppgift inte är att klara pisamätningarna, om än mätningarna är bra då det är en slags indikation, utan skolan har också andra uppgifter.
– Skolan i Norden har även uppgiften att fostra medborgare i ett demokratisk samhället, men det mäter man aldrig.
Hjälper inte
Hur det pratas om skolan är också av stor vikt enligt Anders Söderlund. Negativa påståenden som att "alla är jättedåliga, lärarna skitdåliga och att ingenting fungerar" från högt uppsatta personer så som utbildningsministern leder till att ingen vill bli lärare.
– Ingen blir hjälpt av ifrågasättande och misstänksamhet, det vet man ju från minsta lilla kurs att den typen av ledarskap innebär att man får jättedåliga resultat.
Därtill tycker Anders Söderlund att det är dags att sluta reformera lärarutbildningen. Samtidigt som politikerna skyller dåliga resultat på allt och alla håller de själva hela tiden på att plocka i den, just nu är Sverige inne på den andra lärarutbildningsreformen på kort tid. Själv har han jobbat med verksamheten sedan slutet av 1970-talet.
– I Finland håller de inte på så, där får de jobba vidare. Här hinner inte den ena reformen sätta sig innan den andra kommer. Ska man göra någonting så finns inga enkla lösningar utan det kräver ett rejält krafttag.
Stor tilltro
Nuvarande lärarutbildning sätter han stor tilltro till, särskilt satsningen på ämnesdidaktik.
– Då utbildas läraen inom ämnen man ska undervisa i. Man studerar vad det innebär för lärare och barn som ska lära sig ämnet, vad det finns för svårigheter och hur man underlättar för barnen.
När Sverige hade bra resultat i Pisamätningarna var lägsta nivån väldigt hög. Anders Söderlund säger att orsaken finns i att skolan då var jämlik, kvalitén i undervisningen var densamma oavsett i vilken del av landet skolan låg.
– Det som hände när man reformerade skolsystemet var att man införde konkurrans mellan skolorna. Man trodde det var bättre med skillnader och att det fria skolvalet skulle leda till att alla barnen gick till de bästa skolorna och att de andra skolorna som hade sämre resultat skulle bli så rädda för att förlora elever att de skärpte sig och blev mycket bättre. Nu har man hållit på sedan dess och det har gett motsatt resultat.