Forskaren Ossi Pesämaa doktorerade i industriell organisation 2007 vid Luleå tekniska universitet. Han har varit verksam på sju olika universitet och sedan 2014 är han biträdande professor vid LTU. Forskningsområdet han har intresserat sig för är prestationer i projekt.

– Jag har alltid varit intresserad av prestationer i någon mening. Prestationer finns i olika former, såsom innovativ prestation, prestationer i relationer, finansiella prestationer och prestationer inom hållbarhet, säger han.

I rollen som biträdande redaktör för "International journal for project management", granskar och stödjer han forskning som på olika sätt berör projekt. På senare tid har megaprojekten hamnat i fokus.

– Det är projekt som omfattar mer än en miljard dollar, tar lång tid och ger bestående värden för samhället. Projekt är en målstyrd organisation. De är temporära och inte bestående. Deras syfte är att leverera någonting till en organisation som tar vid och underhåller det som skapats.

Megaprojekten är ett globalt fenomen kopplat till den transformation som pågår i världen, berättar han.

– Samhället förändras i grunden på flera olika sätt såsom övergång till ett mer hållbart samhälle, digitalisering och nya energikällor. Det kräver nya förutsättningar, ny infrastruktur och samhällsomvandling.

Megaprojekt kan ofta kopplas till politikers och andra ledares intresse för sublimer, menar han.

– En ledande forskare vid Oxford, Bernt Flyvbjerg, intresserade sig för varför sublimer är så attraktiva för politiker. Sublimer är någonting som är extremt i någon mening. Det kan vara världens högsta byggnad, världens längsta bro, en ny innovation eller ett nytt sätta att framställa något. Sublimerna kan vara lokala och helt nya för världen, som exempelvis de planerade stålverken Hybrit och H2 Green steel som växer fram i Norrbotten. Men det kan också vara Markbygden som är Europas största vindkraftspark, säger han och fortsätter:

– Flyvbjerg menar att politiker attraheras av sublimer eftersom de är perfekta politiska arv att lämna efter sig och kan tjäna samhället under lång tid.

Med megaprojekten kommer många utmaningar. Projektens storlek kan ibland vara svåra att uppskatta i kostnad och tid, menar han.

– Forskning visar att ju komplexare modeller, desto mer sannolikt att beslut tas på känslomässiga grunder. Det är också lockande att jobba med förutsägbara modeller, men de leder ofta till svaga prestationer. De uppfyller förutbestämda krav och ramar, men många är inte särskilt tillämpbara i praktiken.

Kan du ge något exempel?

– Det kan vara tåg som upphandlas efter konstens alla regler, men om tågen inte klarar kylan vi har i Norrbotten är det ett problem. På samma sätt beställdes helikoptrar från Italien till Sjöräddningen. Helikoptrarna passade kriterierna, men är inte bäst lämpade för svenska förutsättningar.

Hur kan projekten bli mer effektiva och styras på ett bättre sätt?

– Grundförutsättningen är att vi behöver mer kunskap. Forskning visar också att medskapande är framgångsrikt i stora projekt. Nu kommer Hybrid och H2 Green steel hit, vilket innebär en hel del medskapande, som exempelvis bostäder och infrastruktur. Det handlar om att anpassa planerna nästan veckovis. Det fungerar inte med en enda stor masterplan för långa projekt, säger Ossi Pesämaa.