Kuriren berättade nyligen att den rättsliga tvisten mellan Börje Olssons konditori och hyresvärden Pavane förvaltning slutade i förlikning. En förlikning som blev ensidig, enligt Pavane förvaltning.
Börje Olssons, företrätt av Bo Enström, hade stämt hyresvärden Pavane förvaltning för att ha tvingats bort från gamla lokalerna vid Storgatan 61. Kravet var, åtminstone i det skedet, 1.350.000 kronor för uteblivet hyresavtal samt kostnader för flytt, iordningsställande av ny lokal, magasinering av inventarier, annonsering och skyltning.
Kraven sjönk
Det blev alltså ingen huvudförhandling. Enligt Pavane förvaltnings företrädare Nils Lundbäck sjönk Börje Olssons krav efterhand till dess att förlikningen blev ett faktum och den gav ingenting alls åt hyresgästen.
- Börje Olssons fick noll kronor. Var och en fick ta sina rättegångskostnader. Vi var ju den part som blev stämd och vi hade en försäkring så det blev bara självrisken för oss, säger Nils Lundbäck.
Påfrestar skattebetalarna
Förlikning innebär i det här fallet inte tystnad.
- Det som retar mig är att man har mage att stämma någon trots att du uppenbart har fel. Det påfrestar vårt generösa rättssystem, skattebetalarna får stå för notan. Bo Enström verkar ha tagit det här som praxis, säger Nils Lundbäck, som tycker sig se Bo Enströms namn i återkommande stridigheter.
Bo Enström säger att det vanligtvis är en gentlemannaöverenskommelse att inte offentligt berätta om en förlikning.
- Vi är nöjda, och jag vill gå vidare. Är han missnöjd med mig är det inget att göra åt.
Luleå tingsrätts myndighetschef Erik Graeske uppger att rätten i fjol hanterade 3.700 mål. Genomsnittskostnaden för staten blev drygt 6.500 kronor per mål. Det här målet var billigare och omfattade skriftväxling, en förhandling och annan hantering från personalen.
- Att få sin sak prövad av domstol ingår bland mänskliga fri- och rättigheter, påpekar Erik Graeske.