Företagarna slår vakt om skolan

Att Kvarnåskolan har ett nedläggningsbeslut över sig var dråpslaget för Niemisel och dess upptagningsområde med cirka 471 personer fördelade på cirka 250 hushåll. Inom hela Råneå församlings område finns i runda slängar 300 företagare. En aktiv bygd alltså. Men det hjälper föga att man visar att man inte belastar någon för sin försörjning i "obygden" menar de företagare som kallat på tidningen. Kuriren träffar en taggad och mindre delegation mitt i byn. Man är samlade och beslutsamma och trots att loppet mänskligt sett verkar kört så har ingen tänkt ge upp. -Nä det finns inte hos oss. Vi ska kämpa vidare och klara det här. Vi vill se beslutet att lägga ned skolan upprivet och skolan ska leva vidare, inte bara för ett år. Vem kan planera sitt familjeliv utifrån bara ett år? säger de företagare som samlats för att vädra sin ilska över vad de säger "tomma ord". -Om skolan försvinner så berörs förstås så mycket annat, det är ju självklart, säger Marianne Björn, Erling Nilsson, Ann-Christine Andersson med flera. -Ta bara en av företagarna här som är beroende av skolskjutsen för sin logistik med paket. Han får stora problem. Och vilka barnfamiljer vill komma hit om det inte finns en skola eller barnomsorg. Och om man vill komma hit så får man knappast några lån för att köpa hus eftersom det inte finns en skola. Och får man tag på hus så har de direktverkande el och blir för dyra att driva men vi får inte ja till en föreslagen hetvattencentral för fjärrvärme! Allt blir ett moment 22 suckar företagarna. -Karl Petersen sade till mig att nu skulle det satsas på landsbygden. Men det visade sig bara vara tomma ord. Och ändå betyder våra företag här att vi dels skapar nya jobb, vi försörjer oss själva och vi utvecklar byn, säger ordföranden i Företagarna Råneå, centerpolitikern Erland Nilsson. Han och företagarkollegorna tycker det är obegripligt att man vill lägga nära nog en död hand över en by som precis står i startgroparna för att få upp ångan och skörda frukterna av sina satsningar på nya ideer och framgångarna att få människor att vilja flytta in till byn. Företagargänget ler lite ironiskt över de ständiga tillropen att" det ska satsas på turismen". Men om inte kommunen hjälper till och stöttar och bygger upp ett slags ramverk för mottagning och vägledning av turisterna , ja då är det inte lätt att locka någon att stanna, menar dom. - Den nyligen förlängda och utbyggda bangården inom byaområdet innebär att man kan lossa och lasta effektivare, ska man inte ta vara på det? frågar man med adress kommunalråden Karl Petersen och Ywonne Stålnacke. -Landsbygden ska leva men det handlar bara om Luleå, och vi är inte alls emot att Luleå utvecklas, vi vill inte ställa områden mot varandra. Men vi vill att man satsar även här för att vi har en livaktig by, för att vi har en miljö som är bra att bo och växa upp i. -Och vi pratar inte bara om oss själva. Det här är ju en viktig fråga för all landsbygd, säger Marianne Björn som är nyligt inflyttad och ordförande i LRF lokalavdelning. Man upplever att de styrande i kommunen sviker, tvärtemot uttalade framtidsmål, men det är en realitet inser man i Niemisel. Men man är inte sänkta. -Nej vi kan köpa skolan och driva den vidare, säger Erland Nilsson och hans företagande vänner och bybor. Och en friskola är ingen utopi alls. Sista slaget har alltså inte stått i Niemisel som meddelar att Luleås styrande nog får huka sig lite.