Företagare döms till två års fängelse

Ingemar Nilsson säger till Kuriren att han, redan när han steg in i tingssalen den första rättegångsdagen, insåg att han var chanslös. ? Så jag hade inte så stora förväntningar. Nilssons kritik gäller bland annat att rättens ordförande var förre lagmannen Richard Brännström. ? En pensionär, och han förstår inte vad företagande innebär. Det bevisades ju också under rättegången av att han undrade om jag frågat min revisor innan jag sålde. Det är ju ändå ägaren som bestämmer i ett företag, menar Ingemar Nilsson. Luleå tingsrätt fäller Ingemar Nilsson till ansvar för samtliga åtalspunkter som chefsåklagare Håkan Nyman gjort gällande: Grov oredlighet mot borgenärer. Grovt bokföringsbrott. Hot mot tjänsteman Grovt skattebedrägeri. Domstolen skriver att något annat straff än fängelsestraff inte kan komma ifråga och anser att straffvärdet för brotten ligger omkring tre år. Eftersom det gått förhållandevis lång tid sedan utredningarna om brotten påbörjats samt de faktum att Ingemar Nilsson numera har hälsoproblem och är försatt i personlig konkurs gör att straffet bestäms till fängelse i två år. Allvarligt brott I den 33-sidiga domen beskriver tingsrätten turerna kring försäljningen av AB Ingemar Nilsson i Korsträsk och finner att bolagets tillgångar till stora delar sålts ut samt att betalningarna inte tillförts bolaget. Detta skedde när Ingemar Nilsson var företagsledare och majoritetsägare i bolaget. Detta ser tingsrätten som det allvarligaste brottet, men också brottet hot mot tjänsteman bedöms som uppsåtligt och allvarligt. Både bokföringsbrotten och skattebedrägeribrotten bedöms dessutom som grova. Så här skriver tingsrätten om försäljningen 10 mars 1998: ?Den märkligaste omständigheten i sammanhanget är att Ingemar Nilsson, som var en tämligen erfaren affärsman, påstår att han medfört över åtta miljoner kronor i kontanter, lånade av bland andra släktingar och vänner, en del i dollar, till Stockholm. Enligt tingsrättens mening är detta så osannolikt att uppgiften kan lämnas utan avseende. Ingemar Nilsson avsåg att på ett kontor i Stockholm träffa en man som han endast träffat en gång förut och att han vid ett sådant tillfälle skulle medföra en så stor summa pengar förtjänar inte tilltro. Pengarna skall vidare ha överlämnats till en för honom, utom till namnet, totalt okänd person, bosatt i ett annat land. Därtill kommer att Ingemar Nilsson inte på något trovärdigt sätt angett varifrån dessa kontanter kommit. ? Brister i bokföring Tingsrätten anser att kvittenser upprättats för skens skull och att merparten av betalningarna aldrig ägt rum. När det gäller de misstänkta skattebedrägerierna finner tingsrätten det utrett i målet att Nilsson undanhållit inkomster i sina deklarationer för åren 1993 och 1994 på det sätt som åklagaren påstått. Detsamma gäller bristerna i bokföringen. Enligt Nilsson har det ibland varit frågan om bytesaffärer där han inte gjort någon vinst. 105 anställda Han hävdar även att såväl polisen, skattemyndigheten som kronofogdemyndigheten förföljt honom i flera år. Han hade som mest 105 anställda och tvingades till uppsägningar. ? Min hälsa har också blivit förstörd. Men jag är van att kämpa så jag biter ihop och tar mig igenom nästa instans också. Där blir det riktiga domare, tycker Ingemar Nilsson. Chefsåklagare Håkan Nyman har inte gått att nå för en kommentar. Domen kan överklagas senast 8 mars.